Vad är växthusgaser?

Senast uppdaterad: 2025-08-06

Växthusgaser:Växthusgaser är ett samlingsord för de gaser som bidrar till en förstärkt växthuseffekt. Växthuseffekten:Växthuseffekten är den värme som atmosfären förser jorden med. Totala utsläpp av Växthusgaser:växthusgaser innefattar utsläpp av gaser som Koldioxid:koldioxid, Metan:metan, Dikväveoxid:dikväveoxid, samt mindre förekommande men kraftfulla Växthusgaser:växthusgaser, såsom F-gaser.

All Energi:energi som värmer jorden kommer från solljus. Det ljus som når atmosfären har generellt för hög Energi:energi för att absorberas. Stora delar av solljuset når därför ned till jordytan. Energin som når jordytan absorberas och återsänds som värmestrålning mot rymden. Vissa ämnen, så kallade Växthusgaser:växthusgaser, kan absorbera värmestrålningen och skicka ut den i olika riktningar. En del Energi:energi skickas ut till rymden och en del tillbaka till jorden. Denna process kallas Växthuseffekten:växthuseffekten och är nödvändig för liv på jorden. Utan Växthuseffekten:växthuseffekten hade medeltemperaturen på jorden varit ca 35 grader kallare. Det är mindre än 1 procent av gaserna i atmosfären som är Växthusgaser:växthusgaser. De fyra växthusgasutsläppen som bidrar mest är Koldioxid:koldioxid, Metan:metan, Dikväveoxid:dikväveoxid och F-gaser:

• Koldioxid:Koldioxid (CO₂) är den växthusgas som släpps ut vid förbränning av Fossila bränslen:fossila bränslen. Koldioxid:Koldioxid är den starkaste bidragande orsaken till den globala uppvärmningen. Sedan förindustriell tid har koldioxidhalten i luften ökat med cirka 50 procent. Läs mer om den globala uppvärmningen här .

• Metan:Metan (CH₄) är en växthusgas som är kraftigare än Koldioxid:koldioxid. Över en 100-årsperiod genererar ett ton Metan:metan 28 gånger mer uppvärmning än ett ton Koldioxid:koldioxid, bortsett från indirekt uppvärmning. Indirekt uppvärmning avser processer där en förändring i klimatet påverkar andra delar av systemet, vilket i sin tur påverkar klimatet ytterligare. Utsläppen av Metan:metan kommer ifrån jordbruk, utsläpp av fossilgas (Naturgas:naturgas) eller nedbrytning i deponi. Sedan förindustriell tid har metanhalten i luften ökat med cirka 150 procent. Det är estimerat att den här ökningen står för 20 till 30 procent av den globala uppvärmningen sedan industriella revolutionen.

• Dikväveoxid:Dikväveoxid (N₂O), även känd som lustgas, är en växthusgas som släpps ut från både naturliga och mänskliga källor. Den naturliga produktionen av Dikväveoxid:dikväveoxid kommer främst från bakterier i jorden och i vattenmiljöer. Mänskliga aktiviteter som bidrar till utsläppen inkluderar jordbruk, användning av konstgödsel, förbränning av Fossila bränslen:fossila bränslen, och vissa industriella processer. Dikväveoxid:Dikväveoxid är en betydligt kraftigare växthusgas än Koldioxid:koldioxid, med en uppvärmningseffekt nästan 300 gånger större per molekyl över en 100-årsperiod.

• Fluorerade gaser (F-gaser) som HFC:er, PFC:er och SF₆ är konstgjorda Växthusgaser:växthusgaser, främst använda inom industrin och i produkter som kylmedel, brandsläckare och isoleringsmaterial. Dessa gaser har en mycket högre värmefångande förmåga än Koldioxid:koldioxid, med vissa F-gaser upp till tusentals gånger starkare. Trots att de är mindre vanliga än andra Växthusgaser:växthusgaser, är deras långlivade natur och starka växthuseffekt orsak till oro, då de kan bidra till den globala uppvärmningen om de släpps ut i atmosfären.

Det finns även andra viktiga Växthusgaser:växthusgaser som vattenånga:

• Vattenånga är den största växthusgasen och står för 75 procent av den totala Växthuseffekten:växthuseffekten. Mängden vattenånga som finns i atmosfären är inget vi människor påverkar direkt, utan den är beroende av temperatur. Vid högre temperaturer avdunstar mer vatten från jordytan och mängden vattenånga i atmosfären ökar.