Växthusgaser

Senast uppdaterad: 2026-02-02

År 2024 uppgick Sveriges territoriella utsläpp till 47,5 miljoner ton Koldioxidekvivalenter:koldioxidekvivalenter, vilket är en ökning med cirka sju procent från året innan. Trots det redovisade Sverige ett nettoupptag av Koldioxid:koldioxid. Det förklaras av att skogar och marker tar upp och lagrar stora mängder koldioxid. Sett över tid har utsläppen också minskat betydligt. En viktig förklaring är att Sveriges Elproduktion:elproduktion till stor del är fossilfri och bygger på vattenkraft, Kärnkraft:kärnkraft, vindkraft och biobränslen.

Mängden Växthusgaser:växthusgaser i atmosfären påverkas både av hur stora utsläppen är och av naturens förmåga att ta upp och lagra Koldioxid:koldioxid. Utsläppen kommer främst från verksamheter som Industri:industri, transporter och energiproduktion, medan skogar och marker fungerar som kolsänkor genom att binda och lagra koldioxid.

Utsläppen ökade under 2024 men har minskat på lång sikt

Enligt statistik från Naturvårdsverket var Sveriges territoriella utsläpp av Växthusgaser:växthusgaser 45,7 miljoner ton (Mt) Koldioxidekvivalenter:koldioxidekvivalenter 2024, vilket är en ökning med omkring sju procent jämfört med 2023. Enligt Naturvårdsverket förklaras ökningen främst av att den sänkta reduktionsplikten medförde ökad användning av fossil diesel. Sett till en längre tidshorisont har däremot utsläppen minskat. Sedan 1990 har Sverige minskat sina utsläpp av växthusgaser med 33 procent. Sverige skiljer sig inom el- och värmeproduktion där utsläppen är förhållandevis låga. Tack vare huvudsaklig användning av vatten-, kärn-, och vindkraft samt biobränslen, och en nästan total avsaknad av Fossila bränslen:fossila bränslen i fjärrvärmeproduktionen, håller Sverige låga nivåer.

Sverige har ett nettoupptag av av växthusgaser

Skog och mark fungerar som viktiga kolsänkor genom att träd och växter tar upp Koldioxid:koldioxid från atmosfären via fotosyntesen. Kolet lagras sedan i Biomassa:biomassa och i marken, ibland under mycket lång tid. Globalt är avskogning en viktig faktor för växthusgasutsläpp, men i Sverige fungerar skogsbruket och markanvändningen istället som en kolsänka, vilket bidrar till avdrag i landets utsläppsstatistik. År 2024 uppgick Sveriges upptag av koldioxid till 54 miljoner ton Koldioxidekvivalenter:koldioxidekvivalenter. Nettot mellan utsläpp och upptag blev därmed minus sju miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Inrikes transporter står för en tredje del av utsläppen

Inrikes transporter står för drygt en tredjedel av Sveriges totala växthusgasutsläpp. Majoriteten, 94 procent, av växthusgasutsläppen kommer från vägtrafiken, där utsläpp från personbilar står för den största andelen. De senaste 15 åren har utsläppen minskat, trots en ökad trafikvolym. Det förklaras främst av ökad användning av förnybara bränslen och mer bränslesnåla fordon. Under 2024 ökade däremot utsläppen från inrikes transporter, vilket förklaras av den ökade användningen av fossilt diesel till följd av den sänkta reduktionsplikten.