Handeln, teknisk utveckling och strukturomvandling

Den genomsnittliga levnadsstandarden i Sverige är idag 25 gånger så hög som för 150 år sedan. Denna snabba utveckling kan förklaras av att Sverige öppnats upp för företagande och för handel med omvärlden. Handeln har sporrat teknisk utveckling och strukturen för ekonomin har i grunden förändrats. Sverige har satsat på att underlätta för människor och företag att anpassa sig till strukturomvandling, i stället för att försöka stoppa eller sakta ned utvecklingen.

Sveriges välståndsresa och den ökade betydelsen av handeln

Fram tills slutet av 1800-talet var Sverige ett fattigt land. Omkring 1870 hade dock Sverige öppnat upp för företagande och global handel. Under de hundra åren som följde därefter upplevde landet en snabb tillväxt. Många företag växte sig stora i Sverige och lyckades marknadsföra sina produkter och tjänster till världsmarknaden. Sveriges BNP per capita, måttet på ekonomiskt värde som skapas per invånare, har ökat betydligt genom åren. År 2019 var nivån hela 25 gånger högre än 1870, det vill säga att den genomsnittliga medborgaren nådde en levnadsstandard som var långt över den standard de rika åtnjöt för 150 år sen.

Samtidigt har handeln blivit ännu viktigare för svensk ekonomi. Ett sätt att se på handelns roll, är att sätta bruttovärdet av importen och exporten i relation till Sveriges samlade ekonomiska produktion, bruttonationalprodukten BNP. Bruttovärdet av Sveriges export och import var cirka 40 procent av landets BNP år 1970, och har sedan dess stigit till cirka 90 procent. Detta ska inte tolkas som att handeln står för nio tiondelar av ekonomin, eftersom volymen av handel inte är samma som bidrag till ekonomin, men det visar ändå att handelsvolymerna har ökat snabbt. Det finns ett samband mellan Sveriges ökade handel och välståndsökningen. Det är svårt att säga något bestämt om orsakssambanden, och sannolikt går de i båda riktningarna: utrikeshandeln driver på tillväxten och i takt med att ekonomin växer mera ökar handelsvolymerna.

Strukturomvandling av den svenska ekonomin

Samtidigt som levnadsstandarden i Sverige har ökat mycket kraftigt de senaste 150 åren, har också den svenska ekonomin genomgått en kraftig strukturomvandling. Med strukturomvandling menas att sammansättningen av samhällets ekonomi förändras, vilket är precis vad som har hänt i Sverige. Fram tills 1870-talet stod jordbruket för ungefär hälften av BNP. Sedan dess har jordbrukets roll i ekonomin sjunkit trendmässigt, och är nu bara någon procent av BNP. Varuproduktionens andel av ekonomin steg till en början, och nådde en topp på drygt 40 procent av BNP på 1960-talet. Idag har den sjunkit till under 30 procent. Både privata och offentliga tjänster har ökat sina andelar av BNP sedan mitten av 1900-talet. Idag står privata tjänster för 50 procent av ekonomin medan de offentliga tjänsterna uppgår till 20 procent.

Handeln skapar drivkrafter till teknisk utveckling

För 150 år sedan var Sverige ett land som i huvudsak inte var industrialiserat, och som låg efter till exempel Storbritannien, Frankrike och Tyskland i den tekniska utvecklingen. I takt med att Sverige öppnades upp för handel skapades drivkrafter för teknisk utveckling. Svenska företag kunde tack vare handeln sälja varor på den internationella marknaden, men för att kunna konkurrera internationellt ställdes högre krav på effektiv produktion. De svenska företagen fick större drivkrafter att utveckla avancerad teknik och kunde tack vare handeln också importera ny teknik från omvärlden.

Att Sverige öppnades upp för företagande och handel med omvärlden medförde flera förändringsprocesser: Konkurrensen skärptes i Sverige, de svenska företagen började konkurrera internationellt, det blev möjligt att importera ny teknik till Sverige och det blev också möjligt för svenska företag att specialisera sig på vissa former av produktion och importera komponenter från omvärlden.

Forskning och utveckling för en global marknad

Ett resultat av dessa förändringsprocesser är att de svenska företagen blev mera specialiserade och tog sig längre fram i värdekedjan. Till exempel fanns sedan tidigare produktion av järn och stål i Sverige, men den skiftade från att vara fokuserad på att sälja relativt billig järnmalm till andra länder, till att svenska företag tillverkade olika former av avancerat stål och marknadsförde denna betydligt dyrare vara. Multinationella svenska företag växte fram som kontinuerligt satsade på forskning och utveckling, för att ta fram nya kullager, läkemedel, lastbilar och andra globalt eftertraktade varor. 

Att på detta vis ha kontinuerlig forskning och utveckling i näringslivet var nytt för Sverige. Det hade inte varit möjligt tidigare eftersom handeln var begränsad. Men när de svenska storföretagen var inriktade på en global marknad, hade de råd att investera stora summor för utvecklingen av ny teknik. Att investera en miljard kronor för att göra en produktionsprocess någon procent mera effektiv, eller en vara någon procent bättre, lönar sig inte om varan bara produceras för den inhemska marknaden. Men de svenska företagen har lyckats väl med forskning och utveckling, eftersom de siktar på den globala marknaden – där det både lönar sig och i förlängningen är nödvändigt att satsa på gradvisa förbättringar. Tillgången till världsmarknaden ger både stordriftsfördelar och gör det möjligt att finansiera forskning och utveckling.

Hur ska man förhålla sig till strukturomvandling? 

Strukturomvandling kan i ett långsiktigt perspektiv ses som något positivt. Det är på flera sätt bra att BNP per capita är hela 25 gånger högre idag än den var för 150 år sedan, och dagens höga levnadsstandard hade inte varit möjlig utan förändringar som industrialiseringen eller för den delen digitaliseringen. Men strukturomvandlingen är också en process som oundvikligen gör att människor blir arbetslösa och företag går i konkurs, medan nya företag och arbetstillfällen i stället skapas. 

Handeln har en roll i strukturomvandling, till exempel var Sverige tidigare ett land där man tillverkade fartyg, men den industrin försvann i stor utsträckning eftersom länder som Sydkorea blev del av den globala handeln och byggde skepp billigare. Svenska företag kom i stället att specialisera sig på att tillverka andra varor och tjänster. I stor utsträckning drivs strukturomvandlingen av framtagandet av ny teknik, till exempel som nu när tekniken för självkörande bilar och lastbilar gradvis utvecklas. Svensk politik har baserats på tanken att strukturomvandlingar inte går att undvika – de sker på grund av globala förändringsprocesser och den nya teknikens inträde. I stället för att försöka stoppa eller sakta ned utvecklingen, har man försökt att skapa möjligheter för människor och företag att ställa om – till exempel genom att vuxenutbildning finns för de som behöver skola om sig mitt i arbetslivet.