Handelns bidrag till välståndet

För konsumenter leder handeln till ett bredare och billigare utbud av varor och tjänster. Ifall Sverige inte handlade med omvärlden skulle välståndet vara betydligt lägre, eftersom företagen inte – som nu – skulle kunna vara specialiserade på tillverkningen av vissa varor och tjänster. Sverige har en relativt liten hemmamarknad. Om företag som tillverkar till exempel lastbilar bara skulle ha den inhemska svenska marknaden som kund, så skulle de inte ha råd att satsa på FoU eller investera i ny teknik.

Samma logik gäller för det som vi importerar. I Sverige använder många till exempel datorer och mobiler, i skolan, på jobbet och hemma. Men datorerna och mobilerna tillverkas i länder som Kina, Sydkorea och USA. Om vi tittar närmare så ser vi att de olika delarna tillverkas i ett flertal olika länder och sedan sätts ihop. Utan världshandeln hade det inte varit möjligt att tillverka datorer och mobiler, åtminstone inte utan ett mycket högre tillverkningspris. Många av de olika apparna vi använder i telefonerna hade heller inte kunnat utvecklas och användas utan handel.

Exporten betalar för importen

Det tillverkas mycket i andra länder vi kan konsumera. Svenska företag exporterar till omvärlden, vilket leder till att utländsk valuta kommer in till Sverige, och gör det möjligt att betala för importen. Man kan säga att poängen med export är att få råd med importen.

Hur stor del av den samlade ekonomiska produktionen i Sverige går då till export? Totalt uppgår exporten av varor och tjänster till 40 procent av bruttonationalprodukten BNP, men de företag som exporterar köper samtidigt olika varor och tjänster från andra företag i Sverige, och från omvärlden. Det förädlingsvärde som finns i exporten kan räknas ut genom att räkna bort värdet av insatsvaror och importerade tjänster som exportföretagen köper in. Med den beräkningen ser vi att 28 procent av Sveriges BNP, alltså det totala måttet på ekonomiskt värdeskapande i landet, kommer från exporten.

Komparativa fördelar

När ett land öppnar upp för handel fokuserar de inhemska företagen på att producera mer av det som efterfrågas internationellt. Ett land behöver inte vara bäst i världen på att producera något, för att kunna exportera det. Landet tjänar på att producera mer av de varor och tjänster som landet har en komparativ fördel i att producera. Komparativ fördel betyder att företagen i ett land är förhållandevis bättre på att producera en sak, jämfört med att producera andra saker.

Ett exempel är Bangladesh, som har en mindre utvecklad ekonomi än Sverige, men ändå har en komparativ fördel i att tillverka kläder och exportera dem till Sverige, för att sedan köpa varor som till exempel lastbilar från Sverige. För att producera lastbilar krävs stora investeringar i maskiner och en utbildad personal som kan hantera dem. I Sverige skulle de kläder som köps in från Bangladesh sannolikt kunna tillverkas mer effektivt än i Bangladesh, eftersom företag i Sverige har råd att investera i bättre teknik för tillverkning och eftersom utbildningsnivån är högre i Sverige.

Bangladesh har dock lägre löner och utbildningsnivå än Sverige, så det är billigare att tillverka kläder där eftersom klädtillverkning kräver många arbetstimmar men inte så avancerade maskiner. Både för Bangladesh och Sverige är det mer lönsamt att specialisera sig, i detta exempel genom att Bangladesh tillverkar kläder som exporteras till Sverige, medan Sverige tillverkar lastbilar som exporteras till Bangladesh. Anledningen är att Bangladesh är relativt sett bättre på att tillverka kläder, än på att tillverka lastbilar. Resultatet av handeln blir att lönerna drivs upp både i Sverige och Bangladesh, och att konsumenterna får lägre priser, genom att länderna specialiserar sig på vad de är förhållandevis bäst på att producera.

Stordriftsfördelar

Förutom att handeln leder till ökad specialisering på det man är bra på leder handeln även till att företagen kan utnyttja så kallade stordriftsfördelar. De svenska företagen satsar mycket på forskning och utveckling, och ligger i framkant när det kommer till omställningen till en ekologiskt hållbar ekonomi. En av Sveriges stora nya satsningar är Northvolt, en fabrik i Skellefteå för tillverkning av litiumjonbatterier för lagring av energi för elbilar.

Det hade inte varit lönsamt för svenska företag att satsa så mycket resurser på forskning och utveckling om de inte kunde sälja sina produkter på hela världsmarknaden. Tack vare att Sverige är inriktat på internationell export blir det möjligt att finansiera de stora investeringar i utrustning och teknik som krävs för att till exempel tillverka batterierna i Sverige. Det är möjligt att tillverka avancerade batterier också i andra länder med en hög nivå av ekonomisk utveckling. Men i praktiken skulle det inte vara lönsamt att bygga upp små fabriker för tillverkning av litiumjonbatterier i samtliga europeiska länder, och inte heller att finansiera utvecklingen av den nya tekniken i varje enskilt land.

Nya satsningar, som litiumjonbatterier, blir möjliga att finansiera eftersom produktionen sker i stor skala. Därför blir det möjligt att täcka den stora kostnaden för utveckling av ny teknologi, och för en ny fabrik. Stordriftsfördelar kombinerat med global handel leder till att kvaliteten i förhållande till pris stiger, och att konsumenternas utbud blir större.

De komparativa fördelarna beskrivs ofta som handelns grundbult, men stordriftsfördelar är idag mera betydelsefulla. Större delen av den svenska exporten går till andra rika länder i Europa, Nordamerika och Asien som har ett relativt liknande näringsliv som Sverige. Det finns också mycket handel inom samma bransch – till exempel att Sverige säljer bilar till Tyskland, men också importerar tyska bilar. Hushåll och företag har en mycket differentierad efterfrågan, vilket betyder att de föredrar varianter av en viss vara eller tjänst som passar just deras behov bäst. Vissa som bor i Tyskland föredrar att köra en Volvo, medan vissa som bor i Sverige i stället föredrar att köra Volkswagen. Denna möjlighet att välja från ett brett utbud är en av handelns viktigaste fördelar. För en mera djupgående diskussion om hur handeln bidrar till utveckling av välståndet, läs mer om kopplingen mellan handel, teknisk utveckling och strukturomvandling.