Reallöneutveckling - internationellt

Senast uppdaterad: 2025-12-19

Sedan mitten av 1990-talet har Sverige haft en stark utveckling av reallönerna. Att reallönerna ökar är däremot långt ifrån en självklarhet. Flera länder i EU:EU, däribland Sverige har periodvis haft sjunkande reallöner. Den höga inflationen under åren 2022 och 2023 resulterade exempelvis i en tydlig nedgång i reallönerna, både i Sverige och i många andra EU:EU-länder.

Löneökningar kan antingen uttryckas i nominella eller reala termer. Den nominella ökningen mäter förändringen rakt av. Om medellönen stiger från 10 000 kronor till 10 500 kronor året därpå, uppgår den nominella ökningen till 5 procent. Om inflationen samtidigt är 2 procent drar man bort detta från den nominella ökningen för att få fram reallöneutvecklingen – i detta exempel 3 procent. För en privatperson är reallöneutvecklingen mer betydelsefull än den nominella eftersom den ger en bättre bild av hur köpkraften påverkas.

Sverige har sedan mitten av 1990-talet haft höga reallöneökningar. Det finns flera förklaringar till detta. Bland annat att vi fått ner inflationen, som under 1970- och 80-talen ofta var mycket hög. En självständig Riksbank med ett tydligt Inflationsmål:inflationsmål har självfallet spelat stor roll i detta sammanhang, samt en bättre fungerande Lönebildning:lönebildning som inte bidragit till att driva upp inflationen.

Att reallönerna ökar är däremot långt ifrån en självklarhet. Flera länder i EU:EU, däribland Sverige har periodvis haft sjunkande reallöner. Den höga inflationen under åren 2022 och 2023 resulterade exempelvis i en tydlig nedgång i reallönerna, både i Sverige och i många andra EU:EU-länder.