Skattetrycket per typ av skatt

Fram till mitten av 1980-talet steg skattetrycket kraftigt i Sverige. Bakom uppgången låg främst höjningar av arbetsgivaravgiften. Under 2000-talet har skattetrycket totalt sett sjunkit något, delvis på grund av de sänkningar som gjorts i inkomstskatten.

Att det totala skattetrycket steg i Sverige fram till 1990-talet berodde främst på höjningar av arbetsgivaravgiften. Denna steg kraftigt under framförallt 1970-talet. Höjningar av arbetsgivaravgiften är i viss mening mindre tydliga för skattebetalarna än höjningar av andra skatter eftersom arbetsgivaravgiften ofta inte redovisas på lönebesked. För närvarande uppgår arbetsgivaravgiften till 31,42 procent. Det innebär att om du tjänar 35 000 kronor i månaden är den totala kostnaden för arbetsgivaren närmare 46 000 kronor.

Vid sidan av den kraftigt höjda arbetsgivaravgiften är det momsen som ökat mest under de senaste 50 åren. Momsen är också den skatt som uppvisar en i det närmaste obruten uppgång i skatteintäkter i förhållande till BNP under perioden. Mervärdesskatten infördes 1969 i Sverige då den ersatte omsättningsskatten.

När det gäller skatterna på inkomster och vinster, där bland annat den vanliga inkomstskatten ingår, har dessa hållit sig relativt konstanta över perioden. Man kan dock urskilja att de sjönk en aning i samband med skattereformen 1990/91 och igen under perioden efter 2007 då jobbskatteavdraget infördes. Under de senaste åren har dock andelen ökat något igen. 

Notera att statistiken på denna sida kommer från OECD vilka tillämpar delvis andra principer för att klassificera skatter än exempelvis Ekonomistyrningsverket. Läs mer om den svenska skattestrukturen här: Skatteintäkter per skatt