Skattetrycket per typ av skatt

Fram till 1990-talet steg skattetrycket kraftigt i Sverige. Bakom uppgången låg initialt främst höjningar av arbetsgivaravgiften. Under 2000-talet har skattetrycket totalt sett sjunkit något, delvis på grund av de sänkningar som gjorts i inkomstskatten.

Att det totala skattetrycket steg i Sverige fram till 1990-talet berodde främst på höjningar av arbetsgivaravgiften. Arbetsgivaravgiften räknas till de indirekta skatterna på arbete. I diagrammet syns uppgången tydligt under framför allt 1970-talet då skatten höjdes kraftigt.

Vid sidan av arbetsgivaravgiften är det mervärdesskatten, momsen, som ökat mest under de senaste 50 åren. Det är också den skatt som uppvisar en i det närmaste obruten uppgång i förhållande till BNP under perioden. Momsen infördes 1969 i Sverige då den ersatte den allmänna varuskatten (”omsen”).

Både momsen och arbetsgivaravgiften är indirekta skatter som kan vara svåra för den enskilde skattebetalaren att uppfatta. Arbetsgivaravgiften redovisas sällan på lönebesked och momsen finns redan inbakad i priserna som möter oss i affären. Att upptrappningen av skattetrycket skedde genom sådana skatter kan ha gjort förändringen mot ett högre skatteuttag mindre tydlig för medborgarna.

Uppgången av skattetrycket avstannade dock i början av 1990-talet och under 2000-talets första decennium gick tendensen i viss utsträckning i motsatt riktning. Detta berodde i huvudsak på att inkomstskatten – en direkt skatt på arbete – sänktes i olika omgångar under perioden. Under åren 2000 till 2006 skedde sänkningarna genom att den allmänna pensionsavgiften gradvis reducerades bort allt mer. 2007 skedde sedan en betydande sänkning av inkomstskatten genom införandet av jobbskatteavdraget, som därefter har förstärkts i olika steg. Även det höjda grundavdraget till äldre har bidragit till nedgången.

Notera att fördelningen av skatterna i diagrammet bygger på olika källor. För perioden fram till år 2000 används OECD som underlag till fördelningen. Där redovisas skatterna på ett något annorlunda sätt än i ESV:s underlag som används som källa för senare år. Detta gör att jämförelser mellan de båda perioderna ska göras med ett visst mått av försiktighet. Läs mer om den svenska skattestrukturen här: Skatteintäkter per skatt.