Skattetryck - internationellt

Under 2000-talets första decennium tenderade skattetrycket i Sverige att sjunka. Därefter planade det ut för att sedan åter öka något under senare år. Idag ligger vi cirka tio procentenheter över OECD-genomsnittet.

År 2017 hade Sverige det fjärde högsta skattetrycket av OECD-länderna. Jämfört med perioden före finans- och eurokrisen har ett par länder passerat oss i listan. Det beror på att flera länder har varit tvungna att höja skatterna för att sanera sina offentliga finanser i krisens kölvatten. Sverige genomförde istället vissa skattesänkningar under denna period, men sedan 2014 har skattetrycket åter tenderat att öka något.

Mellan 2008 och 2017 har skattetrycket ökat mest i Grekland, Frankrike och Slovakien. De tre OECD-länder som under samma period uppvisar de största minskningarna i skattetryck är Norge, Ungern och Chile.

Trots att skattetrycket totalt sett har sjunkit något i Sverige under 2000-talet ligger vi fortfarande högt internationellt sett. Till exempel uppgår det genomsnittliga skattetrycket i OECD till 34,2 procent vilket är nästan tio procentenheter lägre än det svenska. Avståndet mellan USA:s och Sveriges skattetryck är ännu större: 17 procentenheter.

Skattetrycket, eller skattekvoten, beräknas som kvoten mellan de totala skatteintäkterna och BNP. Ett skatteuttag på 400 miljarder och en BNP på 1 000 miljarder ger till exempel ett skattetryck på 40 procent. Även om skatteintäkterna inte skulle minska från ett år till ett annat kan alltså skattetrycket ändå sjunka om BNP-tillväxten är positiv.