EU:s långtidsbudget

EU:s långtidsbudget fastställs genom en flerårig budgetram som sträcker sig minst fem år fram i tiden. Den senaste förhandlade budgetramen för 2021–2027 och återhämtningsprogrammet Next Generation EU omsluter över 1 800 miljarder euro. Drygt 1 000 miljarder av dessa finansieras direkt av medlemmarna och 750 miljarder kommer att finansieras via lån.

EU:s fleråriga budgetram, som också kallas Multiannual Financial Framework eller MFF , har utgifter som kan delas in efter sju huvudområden enligt diagrammet ovan. Själva budgetprocessen är något svårare att beskriva i ett enkelt diagram. Den innebär ett samspel mellan kommissionen, rådet och Europaparlamentet där kommissionen lägger de ursprungliga budgetförslagen som sedan rådet och Europaparlamentet ska ta ställning till. De senaste förhandlingarna har varit extraordinära då EU för första gången lånar för att finansiera utgifter som inte ligger i flerårsbudgeten. Tidigare år har utgifter alltid balanserats med vad som kallas egna medel från medlemsstaterna inklusive tullintäkter.

Egna medel är ett samlingsbegrepp för intäkter som kan delas in i tre olika kategorier; de traditionella egna medlen, den momsbaserade kategorin och den BNI-baserade kategorin.

I den nya budgetramen för 2021–2027 kommer unionen att introducera en ny plastbaserad avgift som en del av egna medel. Den plastbaserade avgiften är inte en skatt utan en beräkningsgrund för inbetalningen av medlemsländernas egna medel. Ju mer återvunnen plast ett medlemsland kan redovisa, ju mindre blir denna del av landets EU-avgift.

Traditionella egna medel utgörs av flera komponenter. Dels består de av avgifter, bidrag, tilläggs- eller utjämningsbelopp, tullar samt andra avgifter från handel med länder utanför EU. Tidigare räknades även bidrag och avgifter från marknaden för socker hit. Det görs dock inte längre då kvotsystemet för socker slopades år 2017. Medlemsländerna är ansvariga för insamlingen av dessa egna medel och betalar i nuläget in 80 procent av intäkterna och behåller själva 20 procent. Från och med den första januari 2021 höjs procentsatsen till 25 procent.

De momsbaserade intäkterna beräknas på en enhetlig procentsats på momsskattebasen i varje medlemsland. Inom ramen för nuvarande långtidsbudget motsvarar denna procentsats 0,30 procent av den nationella momsskattebasen för alla medlemsländer utom för Tyskland, Nederländerna och Sverige för vilka procentsatsen är 0,15 procent. Det finns dock ett tak för den nationella momsskattebasen på vilken skattesatsen beräknas. Den får inte överstiga 50 procent av bruttonationalinkomsten, BNI, för medlemslandet. För år 2020 motsvarade inkomsterna från den momsbaserade andelen ungefär 12,5 procent av de totala intäkterna. Över tid har andelen minskat kraftigt, år 1998 uppgick de momsbaserade intäkterna till 60 procent av intäkterna.

Slutligen balasenas budgeten genom intäkter som baserar sig på en enhetlig procentsats av medlemsländernas BNI. Denna kategori utgör den största inkomstkällan för EU och motsvarar runt 70 procent av EU:s totala inkomster från egna medel. Den enhetliga procentsatsen bestäms på så sätt att medlemsländernas inbetalningar genererar de intäkter som krävs för att täcka de utgifter som inte de andra kategorierna täcker.

Utöver dessa egna medel föreslås med anledning av Covid-19-krisen en återhämtningsfond, Next Generation EU, med utgifter på ytterligare 750 miljarder euro finansierade via lån. Det är första gången som EU finansierar utgifter med lån utöver egna medel. Bakgrunden till detta är coronapandemin som slagit hårt mot EU-ländernas ekonomier. Next Generation EU kommer att fördelas enligt diagrammet nedan.