Statsbudgetens saldo

80,0Mdkr
2018

Från 1970 och fram till slutet av 1990-talet hade Sverige oftast negativa budgetsaldon, vilket innebar att staten hade ett lånebehov. De senaste 20 åren har dock positiva budgetsaldon varit relativt vanliga, vilket har gett staten möjlighet att amortera på statsskulden.

Som figuren ovan visar var underskott i statens budget mer regel än undantag under 1970-, 80- och 90-talen. Särskilt under nittiotalskrisen blev underskotten betydande. Denna statsfinansiella kris blev dock utgångspunkt för en genomgripande förändring av det finanspolitiska ramverket. Förändringarna drevs också på av EU-medlemskapet, som medförde krav på att följa Maastrichtfördraget och senare också stabilitets- och tillväxtpaktens bestämmelser. En viktig förändring som genomfördes i slutet av 1990-talet var att ett överskottsmål för statens finanser inrättades. Även själva budgetprocessen förändrades på flera punkter. Detta stramare ramverk har bidragit till väsentligt starkare statsfinanser under de senaste 20 åren.

Statsbudgeten redovisas i huvudsak på kassamässiga grunder. Med det menas att betydande belopp har kunnat förskjutas framåt eller bakåt mellan enskilda år, vilket bidragit till en ryckig tidsserie.

Även engångshändelser har påverkat budgetsaldot genom åren. Dit hör exempelvis utbetalningar av bankstöd om sammanlagt 70 miljarder kronor mellan 1992 och 1993 och inkomsten från försäljningen av statliga företag, bland annat Telia år 2000 som inbringade 61 miljarder kronor. Analyser av statsbudgetens saldo ska därför göras med försiktighet.

2013 blev underskottet stort, 131 miljarder kronor. Det förklaras dock till stor del genom att Riksbanken lånade cirka 100 miljarder kronor via Riksgälden för att stärka valutareserven. Eftersom valutareserven stärktes i samma utsträckning innebar detta inte någon försvagning av de offentliga finanserna. 2018, då konjunkturläget var starkt, uppgick överskottet till preliminärt till 80 miljarder kronor.

Statsbudgetens saldo 2018

Miljarder kronor

Mdkr
Statens skatteintäkter1 101,3
+ Periodiseringar18,7
+ Inkomster av statens verksamhet32,8
+ Inkomster av försåld egendom1,8
+ Återbetalning av lån0,7
+ Kalkylmässiga inkomster12,2
+ Bidrag mm från EU12,4
+ Avräkningar mm i anslutning till skattesystemet-107,7
+ Övrigt0,0
= Summa inkomster1 072,1
- Utgifter för utgiftsområden 1-27988,5
- Riksgäldskontorets nettoutlåning2,0
- Kassamässig korrigering1,6
= Statsbudgetens saldo80,0
LADDA NER
Källa: ESV
Preliminära siffror.