Transfereringar till hushållen

Drygt en fjärdedel av de totala offentliga utgifterna utgörs av olika transfereringar till hushållen. Av dessa är ålderspensionen den klart största. Över tid har transfereringarna minskat som andel av BNP, men ökat utslaget på hela befolkningen och med hänsyn tagen till inflationen.

Sverige har ett stort socialt skyddsnät med ett omfattande transfereringssystem. Totalt uppgick transfereringarna från offentlig sektor till hushållen till nära 670 miljarder kronor år 2020. En stor del av detta, 340 miljarder kronor, utgjordes av utbetalningar av ålderspension. Resterande fördelar sig på ett stort antal poster där några av de största är utbetalningar av aktivitetsstöd och sjukersättning, det vill säga det som tidigare kallades förtidspension, samt av transfereringar från sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen.

Över tid har transfereringarna till hushållen minskat sett som andel av BNP. Merparten av minskningen skedde under tidigt 1990-tal då Sverige återhämtade sig från den stora ekonomiska krisen 1990-1993. Däremot har transfereringarna ökat om man slår ut dem per invånare (hela befolkningen) och tar hänsyn till inflationen. År 2000 uppgick till exempel transfereringarna till cirka 51 700 kronor per invånare i dagens penningvärde. 2020 var motsvarande siffra cirka 62 600 kronor i genomsnitt per invånare.

Ser man till enskilda transfereringar uppvisar ett par av dem stora variationer över tid. Till exempel ökade transfereringarna från sjukförsäkringen kraftigt under perioden 1998-2002 och därefter ökade kostnaderna för sjuk- och aktivitetsersättning fram till 2005. Sverige hade alltså under hela den här perioden, 1998-2005, problem med stigande kostnader för ohälsan vilket belastade statsbudgeten hårt. Genom olika åtgärder, bland annat skärpningar av regelverken, minskade sedan utgifterna för dessa transfereringar under perioden 2005-2011.

Den absoluta merparten av transfereringarna betalas ut antingen direkt från staten eller från de sociala trygghetsfonderna. Att så mycket betalas ut från de sociala trygghetsfonderna beror på att huvuddelen av pensionsutbetalningarna görs därifrån. Transfereringarna från kommuner och landsting utgörs i princip enbart av utbetalningar av avtalspension till före detta anställda och utbetalningar av försörjningsstöd.

I tabellen nedan redovisas samtliga transfereringar från den offentliga sektorn till hushållen år 2020.

Transfereringar till hushållen

Miljoner kronor, år 2020

Mn kr
Transfereringar till hushåll, totalt647 995
Avtalspensioner, staten10 873
Lagstadgade pensioner 386 412
Ålderspension338 426
Aktivitetsstöd och sjukersättning37 173
Efterlevande- och barnpension10 813
Tjänstegruppliv mm136
Statlig ålderspensionsavgift 4 103
Sjukförsäkring mm82 352
Sjukförsäkring 38 276
Föräldraförsäkring 41 703
Arbetsskadeförsäkring 2 373
Arbetslöshetsförsäkring mm18 840
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 15 855
Lönegaranti 2 985
Övriga transfereringar108 503
Bostadstillägg till pensionärer 10 414
Barnbidrag 33 326
Studiehjälp 4 268
Studiemedel 14 336
Vuxenstöd 332
Bostadsbidrag 5 285
Bidragsförskott/Underhållsstöd 2 636
Stöd till barn med funktionsnedsättning 3 562
Stöd till personer med nedsatt arbetsförmåga 16
Assistansersättning 27 981
Stöd till personer med funktionsnedsättning1 299
Äldreförsörjningsstöd 1 180
Övriga transfereringar 3 868
Transfereringar från kommunal förvaltning33 579
Avtalspensioner19 500
Försörjningsstöd14 079
Övr. transfereringar0
Kapitaltransfereringar från off. förvaltning3 197
Investeringsbidrag, från staten 708
Övriga kapitaltransfereringar, från staten 783
Övriga kapitaltransfereringar, från kommunal förvaltning1 706
LADDA NER
Källa: SCB