Transfereringar till hushållen

Cirka en fjärdedel av de totala offentliga utgifterna utgörs av olika transfereringar till hushållen. Av dessa är ålderspensionen den största. Över tid har transfereringarna minskat som andel av BNP, men ökat utslaget på hela befolkningen och med hänsyn tagen till inflationen.

Sverige har ett stort socialt skyddsnät med ett omfattande transfereringssystem. Totalt uppgick transfereringarna från offentlig sektor till hushållen till nära 711 miljarder kronor år 2022. En stor del av detta, cirka 367 miljarder kronor, utgjordes av utbetalningar av ålderspension. Resterande fördelar sig på ett stort antal poster där några av de största är utbetalningar av aktivitetsstöd och sjukersättning, det vill säga det som tidigare kallades förtidspension, samt av transfereringar från sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen.

Över tid har transfereringarna till hushållen minskat sett som andel av BNP. Merparten av minskningen skedde under tidigt 1990-tal då Sverige återhämtade sig från den stora ekonomiska krisen 1990-1993. Däremot har transfereringarna ökat om man slår ut dem per invånare (hela befolkningen) och tar hänsyn till inflationen. År 2000 uppgick till exempel transfereringarna till cirka 60 799 kronor per invånare i dagens penningvärde. 2022 var motsvarande siffra cirka 67 568 kronor i genomsnitt per invånare.

Ser man till enskilda transfereringar uppvisar ett par av dem stora variationer över tid. Till exempel ökade transfereringarna från sjukförsäkringen kraftigt under perioden 1998-2002 och därefter ökade kostnaderna för sjuk- och aktivitetsersättning fram till 2005. Sverige hade alltså under hela den här perioden, 1998-2005, problem med stigande kostnader för ohälsan vilket belastade statsbudgeten hårt. Genom olika åtgärder, bland annat skärpningar av regelverken, minskade sedan utgifterna för dessa transfereringar under perioden 2005-2011.

Den absoluta merparten av transfereringarna betalas ut antingen direkt från staten eller från de sociala trygghetsfonderna. Att så mycket betalas ut från de sociala trygghetsfonderna beror på att huvuddelen av pensionsutbetalningarna görs därifrån. Transfereringarna från kommuner och landsting utgörs i princip enbart av utbetalningar av avtalspension till före detta anställda och utbetalningar av försörjningsstöd.

I tabellen nedan redovisas samtliga transfereringar från den offentliga sektorn till hushållen år 2022.

Transfereringar till hushållen

Miljoner kronor, år 2022

Mn kr
Transfereringar till hushåll, totalt710 919
Avtalspensioner, staten11 132
Lagstadgade pensioner 414 421
Ålderspension367 291
Aktivitetsstöd och sjukersättning37 352
Efterlevande- och barnpension9 778
Tjänstegruppliv mm129
Statlig ålderspensionsavgift 3 803
Sjukförsäkring mm87 684
Sjukförsäkring 42 405
Föräldraförsäkring 43 218
Arbetsskadeförsäkring 2 061
Arbetslöshetsförsäkring mm18 833
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 17 554
Lönegaranti 1 279
Övriga transfereringar140 035
Bostadstillägg till pensionärer 11 899
Barnbidrag 33 307
Studiehjälp 4 318
Studiemedel 14 016
Vuxenstöd 351
Bostadsbidrag 4 126
Bidragsförskott/Underhållsstöd 2 725
Stöd till barn med funktionsnedsättning 3 711
Stöd till personer med nedsatt arbetsförmåga 9
Assistansersättning 28 521
Stöd till personer med funktionsnedsättning1 305
Äldreförsörjningsstöd 1 208
Övriga transfereringar 34 539
Transfereringar från kommunal förvaltning33 398
Avtalspensioner20 508
Försörjningsstöd12 890
Övr. transfereringar0
Kapitaltransfereringar från off. förvaltning1 484
Investeringsbidrag, från staten 193
Övriga kapitaltransfereringar, från staten 841
Övriga kapitaltransfereringar, från kommunal förvaltning450
LADDA NER
Källa: SCB