Transfereringar till hushållen

Drygt en fjärdedel av de totala offentliga utgifterna utgörs av olika transfereringar till hushållen. Av dessa är ålderspensionen den klart största. Över tid har transfereringarna minskat som andel av BNP, men ökat utslaget på hela befolkningen och med hänsyn tagen till inflationen.

Sverige har ett stort socialt skyddsnät med ett omfattande transfereringssystem. Totalt uppgick transfereringarna från offentlig sektor till hushållen till drygt 590 miljarder kronor år 2017. En stor del av detta, 305 miljarder kronor, utgjordes av utbetalningar av ålderspension. Resterande fördelar sig på ett stort antal poster där några av de största är utbetalningar av aktivitetsstöd och sjukersättning, det vill säga det som tidigare kallades förtidspension, samt av transfereringar från sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen.

Över tid har transfereringarna till hushållen minskat sett som andel av BNP. Merparten av minskningen skedde under tidigt 1990-tal då Sverige återhämtade sig från den stora ekonomiska krisen 1990-1993. Däremot har transfereringarna ökat om man slår ut dem per invånare (hela befolkningen) och tar hänsyn till inflationen. År 2000 uppgick till exempel transfereringarna till cirka 50 200 kronor per invånare i dagens penningvärde. 2017 var motsvarande siffra 58 900 kronor i genomsnitt per invånare.

Ser man till enskilda transfereringar uppvisar ett par av dem stora variationer över tid. Till exempel ökade transfereringarna från sjukförsäkringen kraftigt under perioden 1998-2002 och därefter ökade kostnaderna för sjuk- och aktivitetsersättning fram till 2005. Sverige hade alltså under hela den här perioden, 1998-2005, problem med stigande kostnader för ohälsan vilket belastade statsbudgeten hårt. Genom olika åtgärder, bland annat skärpningar av regelverken, minskade sedan utgifterna för dessa transfereringar under perioden 2005-2011.

Den absoluta merparten av transfereringarna betalas ut antingen direkt från staten eller från de sociala trygghetsfonderna. Att så mycket betalas ut från de sociala trygghetsfonderna beror på att huvuddelen av pensionsutbetalningarna görs därifrån. Transfereringarna från kommuner och landsting utgörs i princip enbart av utbetalningar av avtalspension till före detta anställda och utbetalningar av försörjningsstöd.

I tabellen nedan redovisas samtliga transfereringar från den offentliga sektorn till hushållen år 2017.

Transfereringar till hushållen år 2017

Miljoner kronor

Mn kr
Transfereringar till hushåll, totalt592 308
Avtalspensioner, staten11 574
Lagstadgade pensioner 357 658
Ålderspension304 918
Aktivitetsstöd och sjukersättning40 506
Efterlevande- och barnpension12 234
Tjänstegruppliv mm160
Statlig ålderspensionsavgift 3 843
Sjukförsäkring mm74 710
Sjukförsäkring 33 712
Föräldraförsäkring 38 218
Arbetsskadeförsäkring 2 780
Arbetslöshetsförsäkring mm20 275
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 18 980
Lönegaranti 1 295
Övriga transfereringar91 975
Bostadstillägg till pensionärer 8 265
Barnbidrag 27 287
Studiehjälp 3 425
Studiemedel 10 301
Vuxenstöd 37
Bostadsbidrag 4 665
Bidragsförskott/Underhållsstöd 2 520
Stöd till barn med funktionsnedsättning 3 576
Stöd till personer med nedsatt arbetsförmåga 16
Assistansersättning 27 929
Stöd till personer med funktionsnedsättning1 350
Äldreförsörjningsstöd 1 010
Övriga transfereringar 1 594
Transfereringar från kommunal förvaltning30 681
Avtalspensioner17 833
Försörjningsstöd12 776
Övr. transfereringar72
Kapitaltransfereringar från off. förvaltning1 432
Investeringsbidrag, från staten 134
Övriga kapitaltransfereringar, från staten 652
Övriga kapitaltransfereringar, från kommunal förvaltning646
LADDA NER
Källa: SCB