Transfereringar till hushållen

Drygt en fjärdedel av de totala offentliga utgifterna utgörs av olika transfereringar till hushållen. Av dessa är ålderspensionen den klart största. Över tid har transfereringarna minskat som andel av BNP, men ökat utslaget på hela befolkningen och med hänsyn tagen till inflationen.

Sverige har ett stort socialt skyddsnät med ett omfattande transfereringssystem. Totalt uppgick transfereringarna från offentlig sektor till hushållen till nästan 610 miljarder kronor år 2018. En stor del av detta, 313 miljarder kronor, utgjordes av utbetalningar av ålderspension. Resterande fördelar sig på ett stort antal poster där några av de största är utbetalningar av aktivitetsstöd och sjukersättning, det vill säga det som tidigare kallades förtidspension, samt av transfereringar från sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen.

Över tid har transfereringarna till hushållen minskat sett som andel av BNP. Merparten av minskningen skedde under tidigt 1990-tal då Sverige återhämtade sig från den stora ekonomiska krisen 1990-1993. Däremot har transfereringarna ökat om man slår ut dem per invånare (hela befolkningen) och tar hänsyn till inflationen. År 2000 uppgick till exempel transfereringarna till cirka 50 800 kronor per invånare i dagens penningvärde. 2018 var motsvarande siffra 59 900 kronor i genomsnitt per invånare.

Ser man till enskilda transfereringar uppvisar ett par av dem stora variationer över tid. Till exempel ökade transfereringarna från sjukförsäkringen kraftigt under perioden 1998-2002 och därefter ökade kostnaderna för sjuk- och aktivitetsersättning fram till 2005. Sverige hade alltså under hela den här perioden, 1998-2005, problem med stigande kostnader för ohälsan vilket belastade statsbudgeten hårt. Genom olika åtgärder, bland annat skärpningar av regelverken, minskade sedan utgifterna för dessa transfereringar under perioden 2005-2011.

Den absoluta merparten av transfereringarna betalas ut antingen direkt från staten eller från de sociala trygghetsfonderna. Att så mycket betalas ut från de sociala trygghetsfonderna beror på att huvuddelen av pensionsutbetalningarna görs därifrån. Transfereringarna från kommuner och landsting utgörs i princip enbart av utbetalningar av avtalspension till före detta anställda och utbetalningar av försörjningsstöd.

I tabellen nedan redovisas samtliga transfereringar från den offentliga sektorn till hushållen år 2018.

Transfereringar till hushållen år 2018

Miljoner kronor

Mn kr
Transfereringar till hushåll, totalt609 254
Avtalspensioner, staten12 204
Lagstadgade pensioner 363 997
Ålderspension313 012
Aktivitetsstöd och sjukersättning39 355
Efterlevande- och barnpension11 630
Tjänstegruppliv mm230
Statlig ålderspensionsavgift 3 856
Sjukförsäkring mm76 405
Sjukförsäkring 33 762
Föräldraförsäkring 40 045
Arbetsskadeförsäkring 2 598
Arbetslöshetsförsäkring mm17 776
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 16 297
Lönegaranti 1 479
Övriga transfereringar101 716
Bostadstillägg till pensionärer 9 138
Barnbidrag 31 723
Studiehjälp 4 030
Studiemedel 11 099
Vuxenstöd 292
Bostadsbidrag 4 575
Bidragsförskott/Underhållsstöd 2 594
Stöd till barn med funktionsnedsättning 3 684
Stöd till personer med nedsatt arbetsförmåga 17
Assistansersättning 29 022
Stöd till personer med funktionsnedsättning1 342
Äldreförsörjningsstöd 1 082
Övriga transfereringar 3 118
Transfereringar från kommunal förvaltning31 428
Avtalspensioner18 384
Försörjningsstöd13 044
Övr. transfereringar0
Kapitaltransfereringar från off. förvaltning1 642
Investeringsbidrag, från staten 428
Övriga kapitaltransfereringar, från staten 752
Övriga kapitaltransfereringar, från kommunal förvaltning462
LADDA NER
Källa: SCB