Transfereringar till hushållen

Drygt en fjärdedel av de totala offentliga utgifterna utgörs av olika transfereringar till hushållen. Av dessa är ålderspensionen den klart största. Över tid har transfereringarna minskat som andel av BNP, men ökat utslaget på hela befolkningen och med hänsyn tagen till inflationen.

Sverige har ett stort socialt skyddsnät med ett omfattande transfereringssystem. Totalt uppgick transfereringarna från offentlig sektor till hushållen till drygt 620 miljarder kronor år 2019. En stor del av detta, 325 miljarder kronor, utgjordes av utbetalningar av ålderspension. Resterande fördelar sig på ett stort antal poster där några av de största är utbetalningar av aktivitetsstöd och sjukersättning, det vill säga det som tidigare kallades förtidspension, samt av transfereringar från sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen.

Över tid har transfereringarna till hushållen minskat sett som andel av BNP. Merparten av minskningen skedde under tidigt 1990-tal då Sverige återhämtade sig från den stora ekonomiska krisen 1990-1993. Däremot har transfereringarna ökat om man slår ut dem per invånare (hela befolkningen) och tar hänsyn till inflationen. År 2000 uppgick till exempel transfereringarna till cirka 51 700 kronor per invånare i dagens penningvärde. 2019 var motsvarande siffra 60 500 kronor i genomsnitt per invånare.

Ser man till enskilda transfereringar uppvisar ett par av dem stora variationer över tid. Till exempel ökade transfereringarna från sjukförsäkringen kraftigt under perioden 1998-2002 och därefter ökade kostnaderna för sjuk- och aktivitetsersättning fram till 2005. Sverige hade alltså under hela den här perioden, 1998-2005, problem med stigande kostnader för ohälsan vilket belastade statsbudgeten hårt. Genom olika åtgärder, bland annat skärpningar av regelverken, minskade sedan utgifterna för dessa transfereringar under perioden 2005-2011.

Den absoluta merparten av transfereringarna betalas ut antingen direkt från staten eller från de sociala trygghetsfonderna. Att så mycket betalas ut från de sociala trygghetsfonderna beror på att huvuddelen av pensionsutbetalningarna görs därifrån. Transfereringarna från kommuner och landsting utgörs i princip enbart av utbetalningar av avtalspension till före detta anställda och utbetalningar av försörjningsstöd.

I tabellen nedan redovisas samtliga transfereringar från den offentliga sektorn till hushållen år 2019.

Transfereringar till hushållen

Miljoner kronor, år 2019

Mn kr
Transfereringar till hushåll, totalt622 109
Avtalspensioner, staten10 700
Lagstadgade pensioner 374 831
Ålderspension325 350
Aktivitetsstöd och sjukersättning38 289
Efterlevande- och barnpension11 192
Tjänstegruppliv mm228
Statlig ålderspensionsavgift 3 766
Sjukförsäkring mm77 307
Sjukförsäkring 34 215
Föräldraförsäkring 40 618
Arbetsskadeförsäkring 2 474
Arbetslöshetsförsäkring mm16 339
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 14 276
Lönegaranti 2 063
Övriga transfereringar104 576
Bostadstillägg till pensionärer 9 196
Barnbidrag 33 175
Studiehjälp 4 237
Studiemedel 12 568
Vuxenstöd 364
Bostadsbidrag 4 607
Bidragsförskott/Underhållsstöd 2 700
Stöd till barn med funktionsnedsättning 3 575
Stöd till personer med nedsatt arbetsförmåga 15
Assistansersättning 28 592
Stöd till personer med funktionsnedsättning1 304
Äldreförsörjningsstöd 1 168
Övriga transfereringar 3 075
Transfereringar från kommunal förvaltning32 646
Avtalspensioner18 755
Försörjningsstöd13 891
Övr. transfereringar0
Kapitaltransfereringar från off. förvaltning1 716
Investeringsbidrag, från staten 526
Övriga kapitaltransfereringar, från staten 724
Övriga kapitaltransfereringar, från kommunal förvaltning466
LADDA NER
Källa: SCB