Offentlig bruttoskuld - internationellt

Enligt EU:s stabilitets- och tillväxtpakt får medlemsstaternas offentliga skuldsättning inte överstiga 60 procent av BNP. Ett krav som flera länder sedan länge inte lyckats leva upp till. Sverige tillhör dock de medlemsstater med lägst skuldsättning, endast cirka 35 procent av BNP.

Stabilitets- och tillväxtpakten inom EU föreskriver att den offentliga konsoliderade bruttoskulden, Maastrichtskulden, inte får överstiga 60 procent av BNP. Ett annat kriterium är att budgetunderskottet för ett enskilt år inte får vara större än tre procent. Flera länder har under lång tid haft problem att uppfylla dessa krav. Framför allt ökade skuldsättningen i samband med finanskrisen 2008-2009 och även under den efterföljande krisen i euroområdet. Den genomsnittliga skuldkvoten steg då kraftigt i EU och ligger idag på cirka 80 procent. Några länder har till och med en skuldsättning som större än 100 procent av BNP. Särskilt Grekland och Italien sticker ut i detta sammanhang.

En hög offentlig skuldsättning innebär att utrymmet för finanspolitiska stimulanser i lågkonjunkturer blir mindre. För att tillåta visst svängrum när coronapandemin slog till beslutade dock EU i mars 2020 att reglerna inte ska omfatta satsningar som görs för att motverka krisen. Trots lättnaden innebär skillnaderna i skuldsättning att EU-länderna har lite olika förutsättningar för att bedriva expansiv finanspolitik.

Över tid kan skuldsättningen minska antingen genom amorteringar på skulden, eller om BNP stiger snabbare än skuldsättningen. På samma sätt kan skuldkvoten öka om det blir lågkonjunktur och BNP faller, eller om skulden växer snabbare än BNP.

Sedan toppnoteringen i samband med 90-talskrisen har Sveriges skuldsättning minskat trendmässigt. Kortare avbrott med en något ökad skuldkvot har visserligen inträffat i samband med lågkonjunkturer, men den övergripande trenden har varit nedåtgående. En viktig förklaring till det är det finanspolitiska ramverk som kom på plats under tidigt 90-tal och som därefter utvecklats vidare. Redan år 2000 understeg den svenska skuldsättningen 60 procent och är idag nere på drygt 35 procent. Detta gör Sverige till ett av de minst offentligt skuldsatta länderna i EU.

Det andra kravet, att budgetunderskottet för ett enskilt år inte får vara större än tre procent, har även det visat sig svårt att leva upp till. Det senaste året som det finns data för, 2019, var det visserligen bara Rumänien som inte klarade gränsen, men som framgår av diagrammet nedan redovisade flera andra länder relativt stora underskott på mellan 2-3 procent.