BNP-indikatorn

Under juli var BNP-indikatorn oförändrad jämfört med juni. Jämfört med samma månad året innan var indikatorn 1,6 procent högre.

Historiskt ser vi att utvecklingen var relativt återhållsam under 2011-2013. Under den tidsperioden genomgick flera länder i Europa en skuldkris i spåren av finanskrisen. Portugal, Irland, Italien, Spanien och Grekland hade svårt att få ihop statsfinanserna, vilket banade väg för en lågkonjunktur som även påverkade Sverige. Efter 2013 har utvecklingen varit starkare, men kurvan vände tvärt nedåt efter Coronapandemin år 2020. I takt med att restriktioner lyftes vände indikatorn upp och visade på en mer positiv utveckling. Utvecklingen i juli tyder på en inbromsning i tillväxten i svensk ekonomi under tredje kvartalet i år.

Det faktiska utfallet för BNP publiceras på kvartalsbasis ungefär en månad efter avslutat kvartal. BNP-indikatorn ger snabbare information men innehåller samtidigt inte lika detaljerad statistik som den kvartalsvisa publiceringen. Exempelvis saknar indikatorn information om hur olika branscher har utvecklats. Indikatorns utveckling ligger ofta i linje med produktionsvärdesindex, PVI, där data för enskilda branscher finns att tillgå.