BNP-indikatorn

Under september steg BNP-indikatorn med 1,6 procent jämfört med augusti. På årsbasis steg indikatorn med 3,3 procent, men 2020 var ett svagt år till följd av coronakrisen.

BNP-indikatorn ger en tidig bild av hur svensk ekonomi utvecklas. Under september steg BNP-indikatorn med 1,6 procent, vilket var en viss återhämtning efter ett svagt utfall i augusti. För tredje kvartalet som helhet var tillväxten 1,8 procent. 

Historiskt ser vi att utvecklingen var relativt återhållsam under 2011-2013. Under den tidsperioden genomgick flera länder i Europa en skuldkris i spåren av finanskrisen. Portugal, Irland, Italien, Spanien och Grekland hade svårt att få ihop statsfinanserna, vilket banade väg för en lågkonjunktur som även påverkade Sverige. Efter 2013 har utvecklingen varit starkare, men kurvan vände tvärt nedåt efter Coronapandemin år 2020. I takt med att restriktioner lyfts har indikatorn åter vänt upp och visat på en mer positiv utveckling.

Det faktiska utfallet för BNP publiceras på kvartalsbasis ungefär en månad efter avslutat kvartal. BNP-indikatorn ger snabbare information men innehåller samtidigt inte lika detaljerad statistik som den kvartalsvisa publiceringen. Exempelvis saknar indikatorn information om hur olika branscher har utvecklats. Indikatorns utveckling ligger ofta i linje med produktionsvärdesindex, PVI, där data för enskilda branscher finns att tillgå.