BNP per capita

457 300Kronor
2017

Bruttonationalprodukten, BNP, dividerat med antalet invånare i landet kallas BNP per capita. Det är ett mått på ett lands produktion med hänsyn till befolkningsutvecklingen. Åren efter finanskrisen hade Sverige en svag utveckling av BNP per capita, dock blev tillväxten åter starkare under 2015 och i viss mån även året därpå. 2017 växte BNP per capita med cirka en procent.

Storleken på en ekonomi är naturligtvis beroende av hur många invånare landet har. För att skapa jämförbarhet mellan länder och ta hänsyn till att befolkningen växer olika fort under olika perioder studerar man därför ofta BNP per capita, det vill säga BNP dividerat med antalet invånare.

Precis som det vanliga BNP-måttet kan BNP per capita uttryckas i både löpande och fasta priser. När det uttrycks i fasta priser – som i diagrammet ovan – har man räknat bort prisförändringar eller, lite förenklat, justerat för inflationen.

Som framgår av diagrammet ökade Sveriges BNP per capita kraftigt under 1950- och 1960-talen. 1970-talet kantades däremot av mer oro. Bland annat drabbades vi av två oljekriser, 1973 och 1979, som orsakade stora problem för många västländer, däribland Sverige. Prisökningarna som följde i oljekrisernas spår förstärktes av kraftiga löneökningar på hemmaplan, vilket gjorde att inflationen skenade iväg. Dessutom höjdes arbetsgivaravgiften markant vilket ytterligare drog upp lönekostnaderna. Sverige tappade i internationell konkurrenskraft och tillväxten blev svag under dessa år.

Den svaga tillväxten kulminerade i en djup kris i början av 1990-talet. Vi upplevde då tre år med fallande BNP. Krisen tvingade dock Sverige till en rad reformer. Bland annat blev Riksbanken självständig, skattesystemet reformerades och ett antal marknader öppnades för konkurrens.

Reformerna under 1990-talet hjälpte Sverige att få fart på tillväxten igen. Trots det har vi naturligtvis även under senare år drabbats av kriser och nedgångar. Under början av 2000-talet upplevde vi till exempel en kraftig konjunkturnedgång i samband med att IT-bubblan sprack. Ett par år senare, under 2008 och 2009, föll BNP per capita som på grund av finanskrisen. Återhämtningen var först mycket kraftfull, men fick senare ett avbrott till följd av den internationella skuldkrisen, framför allt då av problemen i euroområdet. Detta avbräck gjorde att det dröjde ända tills 2014 innan Sverige började ta sig ur lågkonjunkturen och BNP per capita-tillväxten ökade.

Demografiska förändringar påverkar

I perioder av antingen ovanligt hög eller låg befolkningstillväxt är det särskilt relevant att se till hur BNP per capita utvecklas. Under senare år har Sverige varit inne just i en sådan period. Mellan 2005 och 2016 växte befolkningen med cirka 0,9 procent om året i genomsnitt. Detta är historiskt sett en hög siffra. Mellan 1995 och 2005 var motsvarande befolkningsökning bara 0,2 procent om året. Om man därför endast ser till hur hög den ordinarie BNP-tillväxten varit under dessa senare år riskerar man att få en överskattad bild av välståndsutvecklingen.

Det är dock inte enbart den totala befolkningsutvecklingen som är av intresse i sammanhanget utan även hur åldersfördelningen förändras. Om befolkningen i arbetsför ålder (ungefär 20-64 år) växer fortare än övriga åldersgrupper kan man förvänta sig att detta ger en positiv effekt på BNP per capita eftersom en större andel då är med och bidrar till produktionen. Under de senaste åren har dock befolkningen i åldersgruppen 20-64 år vuxit långsammare än övriga åldersgrupper vilket kan förklara en del av den svaga BNP per capita-utvecklingen.

Sverige är dock inte ensamt om att ha upplevt en relativt svag BNP per capita-tillväxt under de senaste åren. Stora ekonomier som Tyskland och USA uppvisar en liknande utveckling efter finanskrisen.

Notera att diagrammet ovan visar BNP per capita uttryckt i fasta priser, vilket innebär att det visar hur volymen har utvecklats. Eftersom det också använder sig av fasta PPP (köpkraftspariteter) tar det dock inte hänsyn till förändringar i relativpriser. Vill man studera skillnaden i BNP per capita mellan olika länder för ett enstaka år är det därför bättre att använda löpande PPP som i OECD:s välståndsliga.