Industriproduktion - internationellt

I diagrammet ovan visas hur industriproduktionen har utvecklats i Sverige och EU sedan 2000. Du kan också studera den svenska långsiktiga utvecklingen genom att klicka på det mindre diagrammet.

Under 1970- och 1980-talen upplevde i allmänhet andra utvecklade länder en starkare tillväxt i industriproduktionen än Sverige. Framförallt var 1970-talet ett svagt decennium ur svensk synvinkel.

På 1990-talet och tog dock industriproduktionen åter fart i Sverige. Den ökade industriproduktionen drevs bland annat på av en stark exporttillväxt. Startskottet för den ökade exporten utgjordes av kronfallet 1992. I och med att kronan då tappade i värde mot andra valutor blev det billigare att köpa svenska varor i utlandet.

En annan viktig faktor bakom den starka svenska utvecklingen har varit att produktiviteten ökat kraftigt i många svenska industrisektorer. Det har bland annat berott på de stora omstruktureringar som tvingades fram under 1990-talskrisen. En förbättrad produktivitet innebär att produkterna blir mer konkurrenskraftiga på en internationell marknad.

Det kraftiga fallet i industriproduktionen som inträffade 2009 hade sitt ursprung i finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen. Sverige var då ett av de länder som drabbades hårdast när efterfrågan på industriprodukter föll dramatiskt över hela världen. Industriproduktionen i Sverige tog därefter tid att återhämta sig, men från 2015 och framåt upplevde vi åter några år med en positiv trend.

Den nuvarande nedgången till följd av coronakrisen syns tydligt i värdena för mars och april. Mellan februari och april minskade industriproduktionen i EU med nästan 30 procent. Nedgången i Italien, ett av de hårdast drabbade länderna, uppgick till hela 45 procent under dessa månader. Under senvåren och sommaren märks sedan en tydlig återhämtning för många länder, däribland Sverige.