Industriproduktion - internationellt

I diagrammet ovan visas hur industriproduktionen har utvecklats i Sverige och EU sedan 2000. Du kan också studera den svenska långsiktiga utvecklingen genom att klicka på det mindre diagrammet.

Under 1970- och 1980-talen upplevde i allmänhet andra utvecklade länder en starkare tillväxt i industriproduktionen än Sverige. Framförallt var 1970-talet ett svagt decennium ur svensk synvinkel.

På 1990-talet tog dock industriproduktionen åter fart i Sverige. Den ökade industriproduktionen drevs bland annat på av en stark exporttillväxt. Startskottet för den ökade exporten utgjordes av kronfallet 1992. I och med att kronan då tappade i värde mot andra valutor blev det billigare att köpa svenska varor i utlandet.

En annan viktig faktor bakom den starka svenska utvecklingen har varit att produktiviteten ökat kraftigt i många svenska industrisektorer. Det har bland annat berott på de stora omstruktureringar som tvingades fram under 1990-talskrisen. En förbättrad produktivitet innebär att produkterna blir mer konkurrenskraftiga på en internationell marknad.

Det kraftiga fallet i industriproduktionen som inträffade 2009 hade sitt ursprung i finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen. Sverige var då ett av de länder som drabbades hårdast när efterfrågan på industriprodukter föll dramatiskt över hela världen. Industriproduktionen återhämtade sig men blev sedan svag igen i samband med skuldkrisen i Europa. Från 2015 och framåt upplevde vi åter några år med en positiv trend.

Under den allra senaste tiden syns nedgången till följd av coronakrisen tydligt under våren 2020. Mellan februari och april minskade industriproduktionen i EU med nästan 30 procent. Nedgången i Italien, ett av de hårdast drabbade länderna, uppgick till hela 45 procent under dessa månader. Industriproduktionen har sedan dess återhämtat sig relativt snabbt i många länder, däribland Sverige.