Anställningsplaner inom näringslivet

Under coronakrisen föll företagens anställningsplaner kraftigt. De senaste månaderna har dock optimismen bland företagen ökat och planerna på antalet nyanställningar har stigit snabbt de senaste månaderna.

Konjunkturinstitutet genomför varje månad mätningar som pejlar stämningsläget i ekonomin. Bland annat ställs frågor om företagens anställningsplaner under de kommande tre månaderna. Svaren presenteras i något som kallas nettotal. Om fler företag planerar neddragningar än personalökningar blir nettotalen negativa och vice versa.

Genom åren ser man att anställningsplanerna har följt den allmänna konjunkturutvecklingen ganska väl. Efter IT-kraschen i början av 2000-talet blev gradvis anställningsplanerna allt mer positiva tills finanskrisen slog till 2008. Ytterligare en nedgång kom sedan kort därefter när skuldkrisen i euroområdet briserade. Under senare år tenderade näringslivets anställningsplaner att stärkas ända fram slutet på 2017, då den senaste högkonjunkturen nådde sin kulmen. Därefter började planerna gradvis att bli mer pessimistiska igen. 

Någon mjuk inbromsning blev det dock inte. Sedan våren 2020 har istället coronakrisen helt kommit att dominera utvecklingen på arbetsmarknadenvarsel och korttidspermitteringar steg kraftigt när pandemin bröt ut. Även anställningsplanerna sjönk dramatiskt under april förra året. För tjänstesektorn och handeln uppmättes då rekordlåga nivåer, samt för näringslivet som helhet. Därefter har det skett en snabb uppgång och anställningsplanerna ligger nu istället på mycket höga nivåer.

 

Vad betyder nettotalen i diagrammet?

I undersökningen ställs frågan om antalet anställda under de kommande tre månaderna förväntas öka, minska eller vara oförändrat.

Nettotalet visar skillnaden mellan andelen respondenter som svarat ökat respektive minskat. Om till exempel 50 procent svarar att antalet anställda förväntas öka och 30 procent att antalet kommer minska blir nettotalet 50 - 30 = 20.

Nettotalen kan därmed som högst få värde 100 (om samtliga respondenter svarat "öka") och som lägst -100 (om samtliga svarat "minska").