Anställningsplaner inom näringslivet

Sedan 2018 har näringslivets anställningsplaner blivit allt mer negativa. Särskilt inom tillverkningsindustrin syns en tydlig försämring. Där är anställningsplanerna nu nere på ungefär samma nivå som under förra lågkonjunkturen.

Konjunkturinstitutet genomför varje månad mätningar som pejlar stämningsläget i ekonomin. Bland annat ställer de frågor om företagens anställningsplaner under de kommande tre månaderna. Svaren presenteras i något som kallas nettotal. Om fler företag planerar neddragningar än personalökningar blir nettotalen negativa och vice versa.

Under 2018 och 2019 har anställningsplanerna gradvis blivit mer pessimistiska. Mönstret följer den övergripande konjunkturutvecklingen ganska väl. Toppen på förra högkonjunkturen nåddes någon gång vid årskiftet 2017/2018 och det är även då som anställningsplanerna vände nedåt.

Visserligen minskade pessimismen inom tillverkningsindustrin något under november 2019, men totalt sett uppvisar sektorn ändå en tydligt negativ trend under den senaste tiden. Idag är industrins anställningsplaner i princip lika negativa som de var under lågkonjunkturåret 2013. Pessimismen märks extra tydligt inom fordonsindustrin och stålindustrin.

Även inom tjänstesektorn och handeln har anställningsplanerna skruvats ner rejält från de höga nivåer som rådde under förra högkonjunkturen. Till skillnad från tillverkningsindustrin tror dock dessa sektorer inte på personalminskningar kommande tre månader.

Inom byggsektorn har anställningsplanerna repat sig något efter den skarpa nedgång som inträffade när bostadsinvesteringarna började falla under andra halvan av 2017. Den uppgång som syns inom byggsektorn är dock koncentrerad till anläggningsverksamhet. Husbyggarna signalerar för närvarande en oförändrad personalstyrka.

 

Vad betyder nettotalen i diagrammet?

I undersökningen ställs frågan om antalet anställda under de kommande tre månaderna förväntas öka, minska eller vara oförändrat.

Nettotalet visar skillnaden mellan andelen respondenter som svarat ökat respektive minskat. Om till exempel 50 procent svarar att antalet anställda förväntas öka och 30 procent att antalet kommer minska blir nettotalet 50 - 30 = 20.

Nettotalen kan därmed som högst få värde 100 (om samtliga respondenter svarat "öka") och som lägst -100 (om samtliga svarat "minska").