Anställningsplaner inom näringslivet

Under de senaste månaderna har företagens anställningsplaner fallit från höga nivåer. Handeln är den sektor som är mest pessimistisk där uppsägningar nu väntas istället.

Konjunkturinstitutet genomför varje månad mätningar som pejlar stämningsläget i ekonomin. Bland annat ställs frågor om företagens anställningsplaner under de kommande tre månaderna. Svaren presenteras i något som kallas nettotal. Om fler företag planerar neddragningar än personalökningar blir nettotalen negativa och vice versa.

Genom åren ser man att anställningsplanerna har följt den allmänna konjunkturutvecklingen ganska väl. Efter IT-kraschen i början av 2000-talet blev gradvis anställningsplanerna allt mer positiva tills finanskrisen slog till 2008. Ytterligare en nedgång kom sedan kort därefter när skuldkrisen i euroområdet briserade. Under senare år märks en tydlig nedgång under våren 2020 då coronakrisen bröt ut. Därefter skedde en tydlig uppgång och anställningsplanerna låg under 2021 på mycket höga nivåer. Under sommaren 2022 påbörjades en tydlig nedgång som förvärrats under hösten.

 

Vad betyder nettotalen i diagrammet?

I undersökningen ställs frågan om antalet anställda under de kommande tre månaderna förväntas öka, minska eller vara oförändrat.

Nettotalet visar skillnaden mellan andelen respondenter som svarat ökat respektive minskat. Om till exempel 50 procent svarar att antalet anställda förväntas öka och 30 procent att antalet kommer minska blir nettotalet 50 - 30 = 20.

Nettotalen kan därmed som högst få värde 100 (om samtliga respondenter svarat "öka") och som lägst -100 (om samtliga svarat "minska").