Anställningsplaner inom näringslivet

Under coronakrisen föll företagens anställningsplaner kraftigt. Under 2021 ökade dock optimismen bland företag och planerna på antalet nyanställningar uppmättes generellt till höga nivåer i så gott som alla sektorer. På samma sätt har även första halvan av 2022 varit optimistiskt bland företagen där företagen sett ökade anställningsbehov framåt även om utvecklingen varit olika beroende på bransch.

Konjunkturinstitutet genomför varje månad mätningar som pejlar stämningsläget i ekonomin. Bland annat ställs frågor om företagens anställningsplaner under de kommande tre månaderna. Svaren presenteras i något som kallas nettotal. Om fler företag planerar neddragningar än personalökningar blir nettotalen negativa och vice versa.

Genom åren ser man att anställningsplanerna har följt den allmänna konjunkturutvecklingen ganska väl. Efter IT-kraschen i början av 2000-talet blev gradvis anställningsplanerna allt mer positiva tills finanskrisen slog till 2008. Ytterligare en nedgång kom sedan kort därefter när skuldkrisen i euroområdet briserade. Under senare år tenderade näringslivets anställningsplaner att stärkas ända fram slutet på 2017, då den senaste högkonjunkturen nådde sin kulmen. Därefter började planerna gradvis att bli mer pessimistiska igen. 

Någon mjuk inbromsning blev det dock inte. Under våren 2020 kom istället coronakrisen helt att dominera utvecklingen på arbetsmarknadenefterfrågan inom flera sektorer föll kraftigt när pandemin bröt ut vilket påverkade många företag negativt. Även anställningsplanerna sjönk dramatiskt under april förra året. För tjänstesektorn och handeln uppmättes då rekordlåga nivåer, samt för näringslivet som helhet. Därefter har det skett en tydlig uppgång och anställningsplanerna låg under 2021 på mycket höga nivåer. Även första halvåret under 2022 har vari optimistiskt även om det i somliga branscher nu börjat minska.

 

Vad betyder nettotalen i diagrammet?

I undersökningen ställs frågan om antalet anställda under de kommande tre månaderna förväntas öka, minska eller vara oförändrat.

Nettotalet visar skillnaden mellan andelen respondenter som svarat ökat respektive minskat. Om till exempel 50 procent svarar att antalet anställda förväntas öka och 30 procent att antalet kommer minska blir nettotalet 50 - 30 = 20.

Nettotalen kan därmed som högst få värde 100 (om samtliga respondenter svarat "öka") och som lägst -100 (om samtliga svarat "minska").