Lönegolvet och sysselsättningen

Senast uppdaterad: 2025-10-01

Det är relativt liten skillnad i medianlönen för personer med och utan gymnasieutbildning i Sverige. Däremot är skillnaden i Sysselsättning:sysselsättning stor mellan grupperna.

Lönegolv som begrepp brukar kanske främst kopplas ihop med minimilöner , som den nivå de lägsta lönerna inte får falla under. I Sverige har vi inte lagstadgade minimilöner, istället förhandlas ingångslöner fram i många Kollektivavtal:kollektivavtal. Det innebär dock inte att lönegolv som fenomen inte förekommer.

Diagrammet ovanför visar sysselsättningsgrad och Medianlön:medianlön efter utbildningsnivå. Som man kan se skiljer medianlönen mellan personer med och utan gymnasieutbildning relativt lite i Sverige. Sysselsättningsgraden skiljer desto mer. I gruppen förgymnasialt utbildade ligger sysselsättningen idag på drygt 50 procent. Det är nära 25 procentenheter lägre än bland gymnasialt utbildade personer.

Detta tyder på att skillnader i Utbildning:utbildning avspeglas i Sysselsättning:sysselsättning snarare än i Lön:lön. Ju högre Utbildning:utbildning desto större sannolikhet att du har ett jobb. Fenomenet blir ännu tydligare när man jämför kurvorna mellan olika år, vilket du kan se i diagrammet längre ned på sidan.

För att förklara olika lönenivåer och varför vissa personer anställs medan andra inte göra det brukar man prata om Produktivitet:produktivitet. En person anställs först när arbetsgivaren tror att produktiviteten personen kan tillföra verksamheten överstiger lönekostnaden . Vilken Produktivitet:produktivitet en person har är i praktiken naturligtvis svårt att avgöra, särskilt innan hen fått jobbet. Istället fungerar faktorer så som Utbildning:utbildning och arbetslivserfarenhet som signaler för Produktivitet:produktivitet. Högre utbildningsnivå och längre erfarenhet indikerar att personen kan utföra mer avancerat arbete snabbare, vilket i sin tur tillför ett högre ekonomiskt värde. Ligger lönekostnaden över en persons förväntade Produktivitet:produktivitet är dock risken att hen inte får jobbet.

Sett ur ett lite större perspektiv riskerar arbetslösheten bland personer med kortare Utbildning:utbildning och erfarenhet att öka om de lägsta lönerna sätts för högt eftersom produktivitetsnivån som löneläget kräver då blir svårare att uppnå. I dessa fall har minimilönen eller ingångslönen blivit ett hinder för Sysselsättning:sysselsättning snarare än ett skyddande lönegolv.

I Sverige har problematiken blivit tydligare över tid. Medianlönerna har ökat för samtliga utbildningsnivåer men sysselsättningsgraden har enbart ökat bland personer med gymnasial och eftergymnasial Utbildning:utbildning. Förflyttningen syns tydligt när man jämför 2005 års medianlöner efter utbildningsnivå med det samma för 2024. Samtliga punkter har förflyttats uppåt till en högre lönenivå. Skillnaden i Sysselsättning:sysselsättning visar sig i den horisontella förflyttningen av punkterna. I gruppen förgymnasialt utbildade faller sysselsättningen från 64,5 procent till 58,6 procent under perioden.