Karensavdrag

Senast uppdaterad: 2026-06-29

Om du blir sjuk betalar arbetsgivaren sjuklön. I början av en sjukperiod görs ett karensavdrag. Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som du normalt får under en genomsnittlig arbetsvecka. Karensavdraget fungerar som en självrisk vid sjukfrånvaro och innebär att den anställde själv står för en del av inkomstbortfallet. Avdraget görs endast en gång per sjukperiod.

Karensavdraget infördes den 1 januari 2019 och ersatte den tidigare karensdagen. Syftet med reformen var att skapa ett mer rättvist och förutsägbart system för personer med olika arbetstider och anställningsformer. Till skillnad från den tidigare karensdagen, där en hel dags sjuklön kunde gå förlorad oavsett arbetstidens längd, motsvarar karensavdraget alltid 20 procent av den sjuklön som den anställde normalt får under en genomsnittlig arbetsvecka. Det innebär att avdraget blir lika stort oavsett när under arbetsdagen den anställde insjuknar. Om hela avdraget inte kan göras den första sjukdagen förs den återstående delen över till nästa sjukdag.

Arbetsgivaren betalar 80 procent av lönen vid sjukfrånvaro

För en anställd med medianlönen på 38 300 kronor i månaden innebär två veckors sjukfrånvaro att arbetsgivaren betalar 5 650 kronor i sjuklön under den första veckan och cirka 7 070 kronor under den andra veckan, före skatt.

Den ordinarie veckolönen är cirka 8 815 kronor. Inkomstbortfallet uppgår till omkring 3 170 kronor den första veckan, främst till följd av karensavdraget, och cirka 1 745 kronor den andra veckan, då sjuklönen motsvarar 80 procent av lönen och något nytt karensavdrag inte görs. Det sammanlagds inkomstbortfallet under två veckors sjukfrånvaro blir därmed cirka 4 915 kronor före skatt.

Vid återinsjuknande inom fem kalenderdagar räknas sjukfrånvaron som samma sjukperiod, vilket innebär att något nytt karensavdrag inte görs. För att skydda personer med återkommande sjukfrånvaro finns ett högkostnadsskydd: efter tio karensavdrag under en tolvmånadersperiod görs inga fler karensavdrag under resten av perioden.

Antalet sjukdagar per anställd varierar tydligt över året. Under vinterhalvåret ökar sjukfrånvaron, medan den vanligtvis minskar under sommarhalvåret. Detta mönster gäller samtliga sektorer. Kommuner och regioner har högre antal sjukdagar jämfört med staten och Näringslivet:näringslivet.

Sjukskrivningens olika steg

Om du blir sjuk och inte kan arbeta har du enligt sjuklönelagen rätt till sjuklön från din Arbetsgivare:arbetsgivare motsvarande 80 procent av din vanliga Lön:lön och gäller oavsett lönenivå. Sjuklönen betalas ut från den första sjukdagen till och med dag 14 i sjukperioden. Den första sjukdagen görs ett karensavdrag på 20 procent av sjuklönen från en genomsnittlig arbetsvecka. Från dag 15 tar Försäkringskassan över ansvaret genom sjukpenningen.