Arbetskraftskostnader - internationellt

Kostnaden för företag att anställa personal varierar mellan olika länder. I diagrammet nedan visas arbetskraftskostnaderna per arbetad timme inom näringslivet, uppdelat på lönekostnad och sociala avgifter, i ett antal europeiska länder. Bland EU-länderna har Luxemburg de högsta kostnaderna och Bulgarien de lägsta.

Diagrammet visar de genomsnittliga arbetskraftskostnaderna per timme inom näringslivet uppdelade på lönekostnad och sociala avgifter. Lönekostnaden inkluderar direkt lön och annan ersättning för utfört arbete, till exempel provision, förmåner och bonus.

Sammanställningen visar att det är relativt kostsamt att anställa i Sverige. Vi har högre arbetskraftskostnader än genomsnittet i EU. Nära en tredjedel av dessa utgörs av  sociala avgifter, där den lagstadgade arbetsgivaravgiften är den största posten. Utöver det inkluderas avtalade sociala avgifter som i Sverige bestäms i kollektivavtalen samt viss personalutbildning.

Rankar man de enskilda posterna i tabellen ligger Sverige högst sett till de sociala avgifterna och tionde högst sett till själva lönen, trettonde högst om man ser till enbart EU-länderna. Lönekostnaderna är framtagna med hjälp av Labour Cost Index, LCI, och kan därför skilja sig mot de på nationell nivå. Uppgifter kring median- och genomsnittslöner i Sverige hittar du  här.  Värdena är däremot bra för att jämför länder och utveckling över tid.

Arbetskraftskostnad brukar användas som en indikator på konkurrenskraft. Det är en av komponenterna som påverkar priset på varor och tjänster, vilket i längden har betydelse för företags möjlighet att sälja sina produkter. När man jämför arbetskraftskostnader mellan länder är det bra att ha i åtanke att näringslivsstrukturer och kvalifikationsgrader kan skilja mellan länder vilket också har betydelse för löneläget. Högkvalificerad arbetskraft och avancerad produktion tenderar till exempel att ge högre lönelägen.

Värt att notera är att diagrammen inte visar hur stor andel av lönen som går till inkomstskatter och därför inte heller hur mycket anställda får utbetalt av de totala kostnaderna. Statistiken tar inte heller hänsyn till prisnivå och skillnader i köpkraft. Däremot kan växelkursvariationer påverka utfallet. Då Eurostat mäter arbetskraftskostnader i euro kan en svag svensk växelkurs leda till lägre arbetskraftskostnader även om lönerna i svenska kronor ökar.