Arbetslöshet efter utbildningsnivå

Arbetslösheten är som högst bland personer som saknar gymnasial utbildning. Under 2020 uppgick arbetslösheten i den här gruppen till drygt 26 procent. Bland personer med eftergymnasial utbildning var motsvarande siffra cirka fem procent. Arbetslösheten har dock ökat i samtliga grupper under senaste året.

Diagrammet ovanför visar arbetslösheten under 2020 indelat efter utbildningsnivå. Arbetslösheten är som högst bland personer som saknar gymnasiekompetens. Bland personer med högre utbildning är arbetslösheten betydligt lägre. Senaste årets coronakris har dock bidragit till stigande arbetslöshet i samtliga grupper. Till antalet har ökningen varit som störst bland personer med gymnasialutbildning.

Till viss del överlappar gruppen för förgymnasialt utbildade med ungdomar, 15-19 år, som fortfarande går på gymnasiet. Detta kan vara en bidragande faktor till den höga arbetslöshetsnivån då ungdomsarbetslösheten är högre än arbetslösheten i resten av befolkningen, men det finns också en betydande del äldre som inte har fullföljt gymnasiet.

Genom att klicka på de mindre diagrammen kan du följa utvecklingen över tid. Arbetslösheten ökade i samtliga grupper även under 2008 och 2009 i samband med finanskrisen. Under senare år återgick arbetslösheten i majoriteten av grupperna till de nivåer som gällde innan krisen. För gruppen som saknar gymnasial utbildning såg utvecklingen dock annorlunda ut.

Det kan finnas flera olika orsaker till att arbetslösheten är hög bland personer med lägre utbildningsnivå. Många arbeten kräver idag mer specialiserad utbildning. Det kan också vara så att höga trösklar in på arbetsmarknaden, så som höga ingångslöner, utgör ett hinder. I Sverige skiljer det relativt lite i lön mellan personer med och utan gymnasieutbildning. Däremot är skillnaden i sysselsättningsgrad stor mellan grupperna. Detta tyder på att högt satta ingångslöner skapar ett lönegolv som gör det svårt för svaga grupper att etablera sig på arbetsmarknaden.