Högskolepejl över tid

Senast uppdaterad: 2026-09-24

Här kan du följa utvecklingen för studenter på nationell nivå efter olika högskoleutbildningar sedan 2020. Statistiken visar etableringsgrad på Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden och medianinkomsten ett respektive tre år efter examen.

Tillbaka till Högskolepejl

Arbetsmarknadsstatus ett år efter examen

Årtalet avser året efter examen. För till exempel 2023 visas alltså studenter som tog examen 2022 och deras arbetsmarknadsstatus under 2023.

Etableringsgrad ett år efter examen

Du behöver aktivera javascript för att se diagrammet. För att se underliggande data i tabellform, klicka här

Medianinkomst

Du behöver aktivera javascript för att se diagrammet. För att se underliggande data i tabellform, klicka här

Arbetsmarknadsstatus tre år efter examen

Årtalet avser året efter examen. För till exempel 2023 visas alltså elever som tog examen 2020 och deras arbetsmarknadsstatus under 2023.

Etableringsgrad tre år efter examen

Du behöver aktivera javascript för att se diagrammet. För att se underliggande data i tabellform, klicka här

Medianinkomst tre år efter examen

Du behöver aktivera javascript för att se diagrammet. För att se underliggande data i tabellform, klicka här

Senast uppdaterad: 2026-09-24

av Jacob Öljemark

Var informationen tillräcklig?

Läs också

Utbildning och forskning

Gymnasiepejl över tid

Här kan du följa utvecklingen för elever på nationell nivå från olika gymnasieprogram sedan 2020. Statistiken visar etableringsgrad på arbetsmarknaden, medianinkomst och hur stor andel som studerar vidare efter gymnasiet, ett respektive tre år efter examen.

22/9 2026

PISA - internationellt

PISA mäter 15 åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap och används för att jämföra utbildningsresultat mellan länder. I PISA 2025 placerade sig Sverige på delad plats 20 i matematik, delad plats 19 i naturvetenskap och delad plats 17 i läsförståelse bland OECD medlemsländer.

8/9 2026

Utbildningskostnader per elev - internationellt

Sverige satsar relativt mycket resurser på utbildning jämfört med andra OECD-länder. Utgifterna per elev och student ligger över OECD-genomsnittet i såväl grundskolan och gymnasieskolan som inom eftergymnasial utbildning.

16/6 2026

Examensålder - internationellt

Svenskar är internationellt sett sena med att ta ut sin första examen från universitet och högskola. Genomsnittsåldern för en kandidatexamen i Sverige är 28 år, vilket är den tredje högsta examensåldern i OECD.

2/6 2026

Forskarutbildning

Allt fler i Sverige tar en forskarexamen. År 2025 hade 1,13 procent av befolkningen över 25 år genomgått en forskarutbildning. Det är mer än en fördubbling sedan början av 1990-talet.

4/5 2026

Utbildningsnivå - inrikes och utrikes födda

Utbildningsnivåerna skiljer sig tydligt mellan inrikes och utrikes födda. Bland utrikes födda saknar 7,1 procent grundskolekompetens, jämfört med cirka 0,2 procent bland inrikes födda. Samtidigt är andelen med eftergymnasial utbildning mer likartad, även om den är något högre bland inrikes födda.

27/4 2026

Forskning och utveckling - internationellt

Sverige hör till de OECD-länder som investerar mest i forskning och utveckling (FoU) i relation till BNP. Merparten av FoU-utgifterna finansieras av näringslivet, en andel som även inom EU är något lägre men fortfarande över 50 procent.

7/4 2026

Patent och immaterialrätter - internationellt

För att främja forskning och utveckling samt skydda de innovationer som utvecklas är det viktigt att det finns bra nationella system och internationella överenskommelser kring rättigheter och användning av nya uppfinningar, design och varumärken.

16/3 2026

Utbildningskostnader - internationellt

Sverige satsar mycket på utbildning och har högre utbildningskostnader än genomsnittet i förhållande till BNP. Rikare länder har ofta möjlighet att investera mer i utbildningsväsendet än fattigare länder. Mätt som andel av BNP varierar de totala kostnaderna för utbildning mellan tre och sju procent.

30/1 2026

Studieresultat - gymnasieskolan

83 procent av eleverna som börjar på ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program tar en godkänd gymnasieexamen. Det betyder att ungefär var femte elev antingen avbryter studierna eller lämnar gymnasiet med ofullständiga betyg.

28/11 2025

Utbildningskostnader per utbildningsnivå - internationellt

Utbildning av befolkningen är en förutsättning för ett lands välstånd och långsiktiga tillväxt. Rikare länder satsar i regel mer på utbildning, både i absoluta belopp och som andel av BNP. År 2021 uppgick de genomsnittliga utbildningsutgifterna i OECD till knappt 5 procent av BNP.

28/11 2025

Allt innehåll från "Utbildning och forskning"