Phillipskurvan

Senast uppdaterad: 2026-01-07

Phillipskurvan beskriver ett samband mellan Arbetslöshet:arbetslöshet och Inflation:inflation. Enligt teorin leder lägre Arbetslöshet:arbetslöshet till högre Inflation:inflation, medan högre Arbetslöshet:arbetslöshet dämpar inflationstakten. Sambandets giltighet har haft betydelse för den ekonomiska politiken och varit föremål för omfattande debatt.

Ett negativt samband mellan arbetslöshet och inflation

Phillipskurvan förutspår ett negativt samband mellan Arbetslöshet:arbetslöshet och Inflation:inflation. Det innebär att när arbetslösheten sjunker tenderar inflationen att stiga, och vice versa. Sambandet förklaras av utvecklingen på Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden. När arbetslösheten är låg måste Företag:företag konkurrera om arbetskraften, vilket driver upp lönerna. Högre löner leder till ökade produktionskostnader som företagen i sin tur kompenserar för genom att höja priserna på Varor:varor och Tjänster:tjänster. Resultatet blir en högre Inflation:inflation.

Omvänt innebär en hög Arbetslöshet:arbetslöshet ett överskott av Arbetskraft:arbetskraft, vilket dämpar löneökningarna. Lägre löneökningar bidrar till att hålla produktionskostnader och priser nere, vilket resulterar i en lägre Inflation:inflation. Detta negativa samband illustreras ofta grafiskt som en nedåtlutande kurva, där inflationen mäts på den vertikala axeln och arbetslösheten på den horisontella.

Phillipskurvans giltighet och vidareutveckling

Huruvida Phillipskurvan är praktiskt applicerbar och stämmer överens med verkligheten är en fråga som många forskare har försökt besvara. Resultaten har varierat beroende på vilket land eller vilken tidsperiod som studerats. I vissa sammanhang har sambandet varit tydligt, medan det i andra har varit svagt eller helt frånvarande.

Även i Sverige har sambandet mellan Arbetslöshet:arbetslöshet och Inflation:inflation undersökts. För ett par år sedan publicerade Riksbanken:Riksbanken en artikel där relationen mellan Resursutnyttjande:resursutnyttjande och Inflation:inflation analyserades. Slutsatsen var att det negativa sambandet, i linje med Phillipskurvan, tycks gälla för den svenska ekonomin.

Modellen har också genomgått flera vidareutvecklingar. En viktig justering var att inkludera inflationens förväntningar som en central faktor. Om hushåll och Företag:företag förväntar sig hög Inflation:inflation kommer löntagare att kräva högre löner, vilket i sig kan driva upp inflationen även utan att arbetslösheten minskar. Detta har gjort att moderna versioner av Phillipskurvan i större utsträckning betonar betydelsen av förväntningar för inflationens utveckling.