Artikel
Sveriges ekonomi första halvåret 2025
Publicerad 2025-09-08 av Alva Ohlsson
Det första halvåret 2025 präglades av en svag BNPBNP:-tillväxttillväxt: och en fortsatt hög arbetslöshetarbetslöshet:. Sverige befinner sig i en utdragen lågkonjunkturlågkonjunktur: som pågått sedan 2022. Varför dröjer återhämtningen och hur ser utsikterna ut för andra halvåret 2025?
BNP minskade under första kvartalet men ökade under andra
Under första halvåret 2025 utvecklades Sveriges ekonomi svagt. Den positiva utvecklingen under andra halvåret 2024 bröts under årets första kvartal. BNPBNP: minskade då med 0,2 procent jämfört med föregående kvartal, och jämfört med samma kvartal året innan ökade den endast marginellt med 0,6 procent. Nedgången förklarades främst av minskade fasta bruttoinvesteringar i byggnader och anläggningar. Däremot bidrog en stark exportexport: till att dämpa fallet.
Det andra kvartalet visade en något starkare ekonomisk utveckling. BNPBNP: ökade då med 0,5 procent jämfört med föregående kvartal och med 1,4 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. BNPBNP:-tillväxten drevs i huvudsak av lageruppbyggnad inom varuhandel och fasta bruttoinvesteringar i maskiner och inventarier samt vapensystem. Exporten var fortsatt stark under andra kvartalet men eftersom importen under samma period ökade kraftigt bidrog det så kallade exportnettot negativt till BNPBNP:-tillväxten.
År av ekonomisk osäkerhet återspeglades i hushållens beteende
Konjunkturinstitutet bedömde i slutet av 2024 att hushållens konsumtion skulle ta fart i takt med att inflationen stabiliserades, de reala lönerna återhämtade sig och bolåneräntorna föll. Mer pengarpengar: i plånboken brukar i regel leda till ökad konsumtion. Under första halvåret 2025 blev uppgången däremot försiktig. Konsumtionen ökade visserligen gradvis, men inte i samma takt som före inflationsuppgången 2022.
Hushållens konsumtion speglar deras syn på den egna ekonomin och Sveriges ekonomi i stort. Under större delen av första halvåret 2025 var inställningen dyster, såväl när det gällde den egna situationen som landets utveckling. Den fortsatta pessimismen förklarades främst av den ekonomisk-politiska osäkerhet som uppstod i början av året till följd av USA:s handelspolitikhandelspolitik:, men också av efterverkningar av den höga inflationen under åren 2022 och 2023.
Trots att inflationen hade stabiliserats under 2024, ökade hushållens oro igen när matpriserna började stiga i mars, till följd av ökade producentpriser. Vidare påverkades även bostadsmarknaden av den ökade osäkerheten. Under första halvåret 2025 sjönk bostadspriserna på både villor och bostadsrätter.
I juni såg vi däremot en ny trendtrend:. Hushållens syn på både den egna ekonomin och Sveriges började ljusna, och optimismen har gradvis förstärkts sedan dess.
Fortsatt dämpad arbetsmarknad
Första halvåret 2025 präglades av en fortsatt svag arbetsmarknad med hög arbetslöshetarbetslöshet:, både ur ett historiskt och ett europeiskt perspektiv. Den säsongsrensade och utjämnade arbetslösheten låg under hela perioden på 8,7 procent. Bortsett från pandemiåren får man gå tillbaka till åren efter den globala finanskrisen 2008 för att hitta motsvarande nivåer. Inom EUEU: placerade sig Sverige dessutom på en tredje plats när det gäller högst arbetslöshetarbetslöshet:. Även ungdoms- och långtidsarbetslösheten höll sig på fortsatt höga nivåer under halvåret.
Arbetslösheten har länge varit påtagligt högre bland personer som saknar gymnasial utbildningutbildning: och bland utrikes födda. Sedan nuvarande lågkonjunkturlågkonjunktur: inleddes 2022 syns däremot en ny trendtrend:: andelen inrikes födda bland inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen har ökat samtidigt som andelen utomeuropeiskt födda har minskat. Den här utvecklingen fortsatte även under första halvåret 2025.
Samtidigt som arbetslösheten är kvar på höga nivåer höll sig sysselsättningen relativt stabil under det första halvåret. Även arbetskraftsdeltagandet förblev högt. Det visar att många ändå sökte sig till arbetsmarknadenarbetsmarknaden: trots det svaga konjunkturläget.
Utsikter för andra halvåret 2025
Sveriges ekonomi utvecklades överlag svagt under första halvåret 2025. Trots att exportsektorn lyckades stå emot effekterna av USA:s handelspolitikhandelspolitik: låg BNPBNP:-tillväxten kvar på historiskt låga nivåer.
Jämfört med i våras har banker och flera myndigheter under de senaste månaderna reviderat ner sina prognoser för BNPBNP:-tillväxten för 2025. Konjunkturinstitutet och Svenskt Näringsliv räknar med en BNPBNP:-tillväxttillväxt: på 0,7 procent, medan SEB, regeringen och RiksbankenRiksbanken: är något mer optimistiska och prognostiserar en BNPBNP:-tillväxttillväxt: på över en procent.
Det finns dock ljuspunkter. I augusti presenterade EUEU: och USA ett gemensamt uttalande om hur USA:s tullar på varorvaror: från EUEU: ska utformas. Det gav en viss stabilitet, men den ekonomisk-politiska osäkerheten består eftersom inget avtal ännu har slutits och effekterna av tullarna fortfarande är osäkra. I september presenterar också regeringen den nya höstbudgeten, som förväntas innehålla satsningar för att stimulera den svenska ekonomin, främst riktade mot hushållen. Regeringen och Sverigedemokraterna meddelade redan i slutet av augusti att de enats om ett reformutrymme på 80 miljarder kronor. Det är det högsta i modern tid, bortsett från pandemins undantagsår. Som jämförelse har reformutrymmet historiskt legat på i genomsnitt cirka 34 miljarder kronor.
Det återstår att se om den expansiva finanspolitiken kan ge ett uppsving för ekonomin, om hushållens ökade optimism får fart på konsumtionen och om den starkare BNPBNP:-tillväxten under andra kvartalet 2025 markerar början på en ny uppåtgående trendtrend:.
