Sverige 135 miljarder rikare

Publicerad: 2014-09-24

Du märkte det förmodligen inte, men förra veckan blev Sverige 135 miljarder kronor rikare. Det handlade inte om någon stor företagsförsäljning eller någon astronomisk exportorder, utan att vi övergick till ett nytt sätt att beräkna värdet på det som produceras. Vi fick helt enkelt ett nytt sätt att mäta bruttonationalprodukten, BNPBNP:.

Det kanske kan tyckas lite märkligt att vi genom att ändra ett par beräkningsmetoder får en väsentligt högre BNPBNP:, men egentligen är det inte särskilt konstigt. Att sätta ett värde på det som produceras i ett land har nämligen alltid ett mått av osäkerhet i sig. Sveriges BNPBNP: beräknas utifrån ett internationellt överrenskommet system och det är förändringar i detta regelverk som har lett till att BNPBNP: ökat. I det här fallet gällde förändringen huvudsakligen hur man ska se på utgifter för forskning och utveckling, FoUFoU:. Tidigare bokfördes FoUFoU: som en insats i produktionen. Något som förbrukades och sedan inte gav något ytterligare värde. Man kan säga att FoUFoU: betraktades som vilken insatsvara som helst, ungefär som virket i möbeltillverkning.

Omläggningen innebär att man nu istället bokför FoUFoU: som en investeringinvestering:; något som används under en lång tid i produktionen utan att själv ingå i den. För de flesta framstår detta säkert som en förnuftig förändring. FoUFoU: syftar som bekant ytterst till att vinna ny kunskap. Kunskap som sedan kan användas för att förbättra befintliga produkter och utveckla nya. Dessa kunskapsvinningar blir naturligtvis inte oanvändbara efter att ha tillämpats en gång i produktionen, som virket i en möbel, utan de fortsätter att skapa värden gång på gång. Därför är det också naturligt att betrakta FoUFoU: som en investeringinvestering:, snarare än konsumtion.

Vapensystem höjer BNP

Det nya regelverket, i Sverige benämnt ENS 2010, omfattar fler nyheter än enbart FoUFoU:. Exempelvis har förändringar skett i bokföringen av vapensystem så att de, liksom FoUFoU:, idag räknas som investeringar. Återigen kan det verka lite märkligt att vapensystem tidigare inte ansågs vara investeringar eftersom vapensystem i allmänhet kan användas under många år. Ett krigsfartyg blir ju inte oanvändbart redan samma år det sjösätts (med undantag av om det sänks vill säga). Då framstår det som mer logiskt att man tar hänsyn till att sådana produkter har långa avskrivningstider och därmed påverkar BNPBNP: under flera år.

Militära vapensystem påverkar alltså BNPBNP: i positiv riktning, om än inte lika mycket som FoUFoU:. Sedan kan man självklart diskutera värdet av vapensystem ur en rad andra perspektiv, men det är en fråga som ligger utanför nationalräkenskaperna.

Påverkar välkända nyckeltal

Att BNPBNP: nu skrivs upp innebär att en mängd nyckeltal som ofta förekommer i debatten också påverkas, eftersom mycket ekonomisk statistik redovisas i relation till BNPBNP:. Exempel är skattetryck , exportandel och statsskuld . Alla sådana kvoter blir lägre när BNPBNP: stiger. Ett undantag är investeringskvoten , alltså investeringar som andel av BNPBNP:. Den kvoten stiger eftersom själva orsaken till den ökade BNPBNP:-nivån är att vi nu räknar fler saker som investeringar än tidigare. Exakt hur mycket dessa nyckeltal påverkas framgår av tabellen nedan.

Påverkas Sverige mer?

Att viktiga nyckeltal förändras betyder att det en tid framöver kan uppstå lite begreppsförvirring. Särskilt stor kan förvirringen bli när man gör internationella jämförelser eftersom det kommer ta viss tid innan alla länder har implementerat de nya redovisningsreglerna.

Även på ekonomifakta.se märks detta. Alla sidor i vår faktabank som baseras på de svenska nationalräkenskaperna har uppdaterats, även sådana med långa tidsserier, medan sidor som innehåller internationella jämförelser, exempelvis från OECDOECD: eller EurostatEurostat:, ligger kvar med gamla värden tills nya data har publicerats. Med tiden kommer detta naturligtvis att lösa sig. EurostatEurostat: har till exempel sagt att man kommer publicera nya siffror i oktober och andra statistikorgan lär förstås följa.

När de nya internationella jämförelserna blir tillgängliga kommer det också bli tydligt om Sverige påverkas mer av omläggningen än andra länder. Preliminära studier tyder på att så är fallet. Skälet till det är att Sverige har en jämförelsevis hög andel FoUFoU: och därmed påverkar omläggningen en relativt stor del av vår BNPBNP:.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.