Investeringskvot

Senast uppdaterad: 2026-03-02

Alla ekonomier är beroende av investeringar som ökar produktionsmöjligheterna och stärker konkurrenskraften. I Sverige har investeringskvoten haft en stigande Trend:trend sedan bottennoteringen under 1990-talskrisen. Fysiskt Kapital:kapital, såsom maskiner och byggnader, förslits med tiden. För att upprätthålla produktionskapacitet och Konkurrenskraft:konkurrenskraft behöver företagen därför investera.

Vad mäter investeringskvoten?

Investeringskvoten mäter investeringarna i förhållande till den totala produktionen, det vill säga BNP:BNP. Måttet används för att följa hur investeringarna utvecklas över tid.

Historiskt har investeringskvoten varierat över tid. Under rekordåren på 1950- och 60-talen steg den från omkring 20 till närmare 30 procent. De efterföljande decennierna präglades av svagare investeringar, och under krisåren i början av 1990-talet nådde investeringskvoten sin bottennivå.

Under andra halvan av 1990-talet skedde en återhämtning och investeringskvoten närmade sig åter de höga nivåerna från rekordåren. Utvecklingen drevs bland annat av ökade investeringar i immateriella tillgångar, såsom forskning och utveckling (FoU:FoU) samt programvara. När it-bubblan sprack i början på 2000-talet vände utvecklingen nedåt igen.

Bostadsinvesteringarnas betydelse

I samband med finanskrisen 2009 föll bostadsinvesteringarna kraftigt. Bostadsbyggandet återhämtade sig dock och uppvisade mycket höga tillväxttal under perioden 2013-2017. Uppgången var så stark att den utgjorde en av de viktigaste förklaringarna till BNP:BNP-tillväxten under dessa år.

Till följd av förändrade förhållanden på bostadsmarknaden, bland annat en betydligt svagare prisutveckling och periodvis fallande priser, har bostadsbyggandet därefter vänt ned igen.