Starkare krona testar konkurrenskraft
Publicerad: 2011-08-29
Den starkare kronan har gjort svenskarna rikare. Men kronförstärkningen gör också att vår internationella konkurrenskraftkonkurrenskraft: prövas hårdare.
Under 2010 och 2011 har kronan stärkts väsentligt mot andra valutor. På sikt leder denna utveckling till att svenskarna blir rikare. Det finns en prognosprognos: från IMFIMF: som säger att Sverige kommer att vara världens femte rikaste land om fem år jämfört med dagens tolfteplats.
Svenska hushåll rikare
Att kronan stärks kanske inte uppfattas av alla som att vi blir rikare eftersom vi får vår lönlön: och betalar våra räkningar i kronor. Men den som semestrat i Europa under året har fått uppleva hur pengarna räcker mycket längre än tidigare. Skillnaderna blir särskilt tydliga då man jämför inkomstutvecklingen i Sverige med andra länder och gör jämförelsen i samma valutavaluta:.
Mellan 2009 och 2010 ökade nettoinkomsterna för en genomsnittlig svensk barnfamilj med nära 13 procent, mätt i euroeuro:. För samtliga euroländer låg motsvarande ökning på 2 procent. I krisdrabbade länder som Grekland och Irland minskade till och med inkomsterna. Att betala en hotellnatt i Europa har alltså blivit betydligt enklare för den svenska barnfamiljen men svårare för den grekiska eller irländska familjen.
Lönekostnaderna stigit
Men den starkare kronan har inte enbart positiva sidor. När finanskrisen slog till 2008 erbjöd kronan en välkommen krockkudde för den svenska ekonomin. Små valutor övergavs nämligen av placerare och kronan föll. Detta bidrog till att tillfälligt förbättra vår konkurrenskraftkonkurrenskraft: eftersom svenska varorvaror: då blev billigare i utlandet. Det innebar också att svenska löner blev mer konkurrenskraftiga gentemot omvärlden. En svensk timlön sjönk så att säga när man mätte den i euroeuro: eller dollar.
Nu går dock utvecklingen åt motsatt håll. Mellan 2009 och 2010 stärktes kronan med cirka 10 procent gentemot euron. Detta försämrar vår konkurrenskraftkonkurrenskraft: på kort siktkort sikt: och ställer kostnadsutvecklingen i Sverige i en annan dager. Inte minst blir detta tydligt när man ser till hur lönekostnaderna har utvecklats. Enligt Eurostats lönekostnadsindex ökade de svenska lönekostnaderna med 1,9 procent under 2010, medan lönekostnaderna i euroländerna ökade med 1,5 procent. Skillnaden kan tyckas marginell, bara några tiondels procentenheter mer i Sverige. Men Eurostats indexindex: tar inte hänsyn till växelkursförändringarna. Räknar man även in effekten av den starkare kronan har den svenska lönekostnadsökningen snarare uppgått till över 10 procent i förhållande till euroländerna mellan 2009 och 2010.
Att kronan inte längre hjälper upp vår konkurrenskraftkonkurrenskraft: innebär att kraven på en stark produktivitetsutveckling i Sverige är fortsatt stora samt att kostnadsläget i Sverige utvecklas stabilt. Lyckas Sverige med detta kanske IMFIMF: får rätt i att Sverige blivit världens femte rikaste land om ett par år.
