Liten kan bli stor med utrikeshandel

Publicerad: 2007-09-11

Sveriges handel med andra länder är omfattande. Varuhandeln med Asien och Kina ökar, men vi handlar fortfarande mest med våra grannländer. Omkring 75 procent av all export och 85 procent av all import sker med vår egen världsdel. Däremot har den totala handeln med Kina ökat med nästan 260 procent sedan 1998.

Sverige är en liten ekonomi. Våra möjligheter att sälja det vi producerar på hemmamarknaden är begränsade. Företagen säljer därför sina varor på världsmarknaden. Den ökade globaliseringen är bland annat en följd av att det har blivit enklare att handla med andra länder. Detta syns till exempel i att exportandelen av världens totala BNP har fördubblats de senaste 30 åren.

En stor del av handeln sker genom att olika länder har specialiserat sig på att producera olika varor. Oftast specialiserar sig länderna i de varor där man har komparativa fördelar, det vill säga det man producerar mest effektivt. I Sveriges fall handlar det till exempel om järnmalm och högteknologiska produkter. Sedan byter vi med varor där vi inte har komparativa fördelar, till exempel olja. En del av handeln är också byte av samma varor fast med olika märken, exempelvis en Volvo mot en Ford.

Våra största handelspartners

Svensk handel domineras av handel med grannländerna. Första halvåret 2007 gick över 60 procent av det totala svenska exportvärdet till EU-27. Samtidigt står samma område för drygt 70 procent av vår import. Lägger vi till de övriga europeiska länderna, exempelvis Norge, Ryssland och Turkiet, blir siffrorna ännu högre. 75 procent av all export och 85 procent av importen sker med vår egen världsdel. Inom regionen är det Tyskland och de skandinaviska grannländerna som är våra största handelspartners. USA är också en mycket viktig exportmarknad men när det gäller import ligger USA längre ner i topplistan.

Handeln med andra länder än EU och Nordamerika är marginell. Importen och exporten till hela Asien ligger vardera på omkring 9 procent. Detta är jämförbart med Sveriges handel med exempelvis Norge. Kina är vår största handelspartner i Asien men denna handel är fortfarande begränsad. I nuläget importerar vi dubbelt så mycket från Storbritannien som från Kina och importen från Danmark är nästan tre gånger så stor. Samtidigt ligger vår export till Kina på omkring två procent vilket är mindre än hälften av exporten till Belgien.

Ökad handel med Kina

Handeln med Asien och Kina har ökat kraftigt under 2000-talet. Nu senast ökade importen från Kina under första halvåret 2007 med 26 procent jämfört med samma period förra året. Även när man studerar utvecklingen längre bakåt i tiden är denna trend tydlig. Den totala handeln med Kina, det vill säga importen och exporten sammanslaget, har ökat med nästan 260 procent sedan 1998. Detta kan jämföras med handeln med USA och EU-15 som ökat med 67 och 45 procent respektive.

Sveriges handel med EU-15, USA och Kina

Handelsvärdet, Index, 1:a halvåret 1998 = 100

Källa: SCB samt egna beräkningar
Det ska poängteras att importstatistiken avser avsändningsland och inte ursprungsland. Om svensk import från ett land utanför EU går via exempelvis Rotterdam, kommer detta i statistiken att registreras som import från Nederländerna. Denna handel motsvarar ungefär 10 procent av vår totala import.

Telefoner mot olja

Hälften av exporten består av verkstadsvaror. Här är det elektronik, telekommunikationer, maskiner och vägfordon som dominerar.
Kemi-, mineral- och skogsvaror är också viktiga exportnäringar. Från Sverige går det lass med varor som läkemedel, trä, papper och pappersmassa samt järn och stål. På importsidan är det i stor utsträckning petroleum/oljeprodukter, gummivaror, livsmedel, kontorsmaskiner och datorer, varor inom textil- och klädindustrin samt skor.

Främsta handelsvaror

Export:

• Trävaror
• Papper, papp, pappersmassa
• Järn, stål, malm
• Läkemedel
• Apparater för telefoni, radio och TV
• Vägfordon
• Maskiner

Import:

• Livsmedel
• Petroleum/Mineralolja
• Gummivaror
• Garn, vävnader
• Kläder, skor
• Kontorsmaskiner och datorer
• Vägfordon

Vissa varor är sådana som vi både importerar och exporterar. Bilar är ett sådant exempel. Den ökade globaliseringen och den handel som följer innebär inte bara att volymen av varorna vi handlar med ökar. Det innebär också att vi som konsumenter får större valmöjlighet vid våra inköp. Istället för att vara begränsade till de svenska produkterna kan vi ta del av det enorma utbud som erbjuds på världsmarknaden. Vi kan välja mellan en Ford och en Volvo, en Sony Ericsson och en Samsung. För att inte tala om våra valmöjligheter när det gäller matvaror.

Vilka varor vi handlar med har förändrats över tiden. Den del av den totala exporten som utgörs av verkstadsprodukter har ökat kraftigt under 1900-talet. Detta har skett samtidigt som exporten av skogs- och jordbruksprodukter har minskat. Den strukturförändring som varit till följd av Sveriges ekonomiska utveckling speglas alltså även i utrikeshandeln.

Källor:

Kommerskollegium
SCB
OECD

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.