Artikel

Blekinge hårdast drabbat av krisen

Publicerad 2010-01-27 av Fredrik Carlgren

Lågkonjunkturen har slagit hårt mot hela landet och fört med sig ett ökat antal företagskonkurser och stigande arbetslöshetarbetslöshet:. Men det finns regionala skillnader. Alla län har inte drabbats lika mycket.

Även om stämningsläget i ekonomin förbättrats under senare tid, är situationen fortsatt mycket besvärlig för många företagföretag:. Det visar inte minst regeringens beslut att förlänga uppskoven för inbetalningar av arbetsgivaravgifter och preliminärskatter till januari 2011. Konkurserna är redan nu fler än normalt och utan skatteuppskov hade utan tvekan ännu fler företagföretag: blivit tvungna att kasta in handduken. Det svåra läget märks också tydligt på arbetsmarknadenarbetsmarknaden:, framför allt när man ser till arbetslösheten.

Bleka siffror

Allra tuffast har utvecklingen förmodligen varit i Blekinge. Från att ha haft ett av landets lägsta arbetslöshetstal, började arbetslösheten stiga i takt med finanskrisen. Tolv månader senare var arbetslösheten i Blekinge bland rikets högsta. Totalt steg arbetslösheten i länet med 4,6 procentenheter från tredje kvartalet 2008 till tredje kvartalet 2009.

Även om utvecklingen på arbetsmarknadenarbetsmarknaden: sett minst lika bedrövlig ut i Örebro och Gävleborgs län, kan man med fog utse Blekinge till det hårdast drabbade länet. Inget annat län uppvisar nämligen så dåliga siffror både vad gäller arbetslösheten och företagskonkurserna. Under 2009 ökade antalet konkurser i Blekinge med 67 procent, vilket kan jämföras med 25 procent för riket som helhet. Detta placerar Blekinge på tredje plats i 2009 års konkursliga, efter de båda Smålandslänen Kalmar och Kronoberg.

Minst illa i Halland

Det finns lyckligtvis också en del gråtoner i lågkonjunkturens mörker. I Halland till exempel, som även innan finanskrisen hade jämförelsevis små problem med arbetslöshetarbetslöshet:, har ökningen av arbetslösheten stannat på relativt blygsamma 0,8 procentenheter. Detta är den minsta ökningen i landet under perioden.

En annan ljuspunkt kommer från Västmanlands län. Detta är nämligen det enda länet där antalet företagskonkurser har sjunkit under 2009. Med tanke på den extremt magra ekonomiska utvecklingen som landet upplevde 2009 är denna utveckling både glädjande och smått otrolig.

Lågkonjunkturens Sverige

Källor: SCBSCB: (arbetslöshetarbetslöshet:) och UC (konkurser), vissa av beräkningarna gjorda av Ekonomifakta.

Varslen förklarar mycket

Att det finns stora skillnader mellan länen står alltså helt klart, men hur kommer det sig att vissa län drabbas så mycket hårdare än andra? Det enkla svaret är att lågkonjunkturen inte har slagit likadant mot alla branscher och sektorer i ekonomin, och eftersom näringslivsstrukturen skiljer sig åt mellan olika delar av landet blir också effekterna av krisen olika. Att gräva djupare i detta svar och hitta de unika förklaringarna för varje enskilt län är dock en större och betydligt svårare uppgift. Lite vägledning ger dock statistiken även här.

Till exempel säger oss varselstatistiken att den privata sektorn har varit betydligt mer utsatt än den offentliga sektorn så här långt. Över 90 procent av de som varslats efter det att den stora neddragningsvågen drog igång under andra halvan av 2008, har arbetat i den privata sektorn. Särskilt drabbade har företagen inom det som brukar kallas för verkstadsindustrin varit. Här ingår bland annat fordonsindustrin. Däremot har de klassiska svenska basindustrierna, skogen och stålet, inte lagt lika dramatiska varselvarsel:. Mot denna bakgrund är den negativa utvecklingen i län som Blekinge och Västra Götaland inte särskilt förvånande. I dessa län är nämligen fordonsindustrin väldigt viktig. Att även Smålandslänen, där många underleverantörer till fordonsindustrin återfinns, har blivit hårt drabbade stämmer också bra in i denna bild.

En annan sak som varselstatiken skvallrar om är att neddragningar påverkar arbetslösheten mycket mer än vad konkurser gör. Inte ens var femte som blivit varslad efter det att finanskrisen bröt ut har fått beskedet på grund av att företaget lagts ned eller gått i konkurskonkurs:. Detta är inte mer än väntat eftersom det hittills mest har varit mindre företagföretag: som blivit tvungna att ställa in betalningarna. Storföretagen, som fortfarande är väldigt betydande för sysselsättningen i landet, har än så länge har kunnat lösa de mest akuta problemen genom neddragningar.

Rita om kartan

Att konkurserna inte har spelat den mest avgörande rollen för sysselsättningen förklarar också hur län som Örebro och Västmanland båda har kunnat redovisa en sämre arbetslöshetsutveckling än riksnittet, samtidigt som de har haft ett oförändrat antal konkurser eller till och med färre konkurser under 2009.

På senare tid har dock en viss uppgång av konkurser bland större bolag registrerats. Om denna utveckling tilltar kommer givetvis konsekvenserna på sysselsättningen bli stora och det kommer att bli nödvändigt att rita om kartan över lågkonjunkturens Sverige återigen. Att göra bokslut över denna lågkonjunkturlågkonjunktur: vore alltså att förhasta sig. Men förhoppningsvis är ändå det värsta över för Blekinge och de andra länen som hittills har drabbats hårdast.

Utveckling av arbetslöshet och konkurser

Källor: SCBSCB: (arbetslöshetarbetslöshet:) och UC (konkurser), vissa av beräkningarna gjorda av Ekonomifakta