Artikel
Minskade utsläpp men koldioxiden sladdar
Publicerad 2007-03-29 av Fredrik Carlgren
Tillgången till energienergi: är huvudförutsättningen för tillväxttillväxt: och välfärdvälfärd:. Men energianvändning är också på många sätt kopplad till påverkan på miljön. Sverige har minskat sina nationella luftföroreningar påtagligt sedan 1990. Däremot minskar koldioxidutsläppen i en betydligt makligare takt. Sverige är idag ett av världens koldioxideffektivaste länder, samtidigt som värdet av produktionen har ökat snabbt mellan 1990 och 2004.
Koldioxiden är idag den mest uppmärksammade växthusgasen, men det finns andra ämnen som också har en negativ inverkan på miljön och på olika sätt bidrar till växthuseffektenväxthuseffekten:. Ett av dessa är svaveloxid som, tillsammans med kväveoxiderkväveoxider:, bidrar till försurningen av skog, sjö och mark. KväveoxiderKväveoxider: bidrar också, tillsammans med flyktiga organsiska ämnen, till bildningen av marknära ozonozon:. Ytterligare ett ämne är hälsovådliga partiklar i atmosfären. Samtliga av dessa ämnen bildas vid förbränning av fossila bränslenfossila bränslen: som kol och olja.
Då utsläppen kan färdas långa sträckor är luftföroreningar på många sätt inte en nationell angelägenhet utan ett globalt problem.
Stora framsteg men koldioxiden ligger stilla
Svenska utsläpp av luftföroreningarna svaveldioxid, kväveoxiderkväveoxider:, flyktiga organiska ämnen och partiklar har minskat påtagligt sedan 1990. Däremot har utsläppen av koldioxidkoldioxid: minskat i betydligt mindre omfattning från 1990 fram till idag. Utvecklingen av koldioxidutsläpp varierar dock stort mellan olika sektorer. En sektor där utsläppen har ökat svagt under tidsperioden är transportsektorn. Även om transporter över tid har blivit mer energieffektiva, ökar utsläppen kontinuerligt för godstransporterna.
Industrin har minskat sina utsläpp kraftigt sedan 1970-talet till följd av en rad olika orsaker. Oljekriserna i början av 1970-talet ställde krav på industrin, men också hushållen, att hitta alternativa energikällor. Sverige ökade andelen el. Andra orsaker är exempelvis utbyggnaden av kärnkraften, omfattande investeringar och energieffektiviseringar, ökad biobränsleanvändning och ökade energipriser.
Internationellt bland de bästa
I den internationella klimatdebatten har fokus framför allt riktats mot koldioxidkoldioxid:. Sverige har både relativt låga koldioxidutsläpp per capitaper capita: och per BNPBNP:, jämfört med ett stort antal andra länder. Dessutom ligger Sverige en bra bit under de genomsnittliga utsläppen både inom EUEU: och OECDOECD:.
Utsläpp av koldioxid från förbränning inom EU och OECD
Koldioxidutsläpp, ton CO2 per capitaper capita: och kg CO2 per BNPBNP:, 2003
Källa: OECDOECD: in figures - 2005 edition
En bidragande orsak till detta är att andelen fossila bränslenfossila bränslen: i det svenska systemet har minskat kraftigt sedan 1970-talet. Däremot varierar andelen fossilt bränsle beroende på vilken sektor i samhället som studeras. Sverige har en relativt stor andel el i energisystemet, framförallt inom basindustrin. Dessutom har övergången från olja till el bidragit till låga utsläpp i många sektorer eftersom kraftproduktionen är baserad på vatten- och kärnkraftkärnkraft: och biokraft, vilka inte ger upphov till koldioxidutsläpp.
Samma mönster gäller exempelvis för Schweiz, Norge, Japan och Island som i likhet med Sverige har hög andel koldioxidfri elproduktionelproduktion: i sina nationella energisystem.
Europa enat för framtiden
Den senaste tiden har miljöfrågor fått ett ökat fokus. EUEU::s toppmöte i Bryssel den 8 och 9 mars landade i ett antal bindande miljömål för unionen. Fram till 2020 ska EUEU:-ländernas utsläpp av växthusgaserväxthusgaser: minska med 20 procent jämfört med 1990. Om länder som USA, Kina och Indien ställer sig bakom målet ska EUEU: minska utsläppen med 30 procent.
Dessutom ska sol-, vind-, vatten- och biokraft svara för 20 procent av EUEU::s energibehov, jämfört med drygt 6 procent i dag. Där är Sverige bland de bästa i Europa tack vare vattenkraften och biokraft som ger en stor andel förnyelsebar energiförnyelsebar energi:. Hur minskningen ska fördelas mellan EUEU::s medlemsländer är nästa förhandlingsfråga.
Läs mer:
