Sysselsättningsgrad efter ursprung - internationellt

Senast uppdaterad: 2026-10-13

Sverige har en relativt stor skillnad i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda. Det är däremot inte unikt för Sverige. Liknande utmaningar finns även i andra europeiska länder, bland annat i Finland, Tyskland och Nederländerna.

I Sverige är sysselsättningsgraden lägre bland utrikes- än inrikes födda. Skillnaden beror delvis på att det tar tid att etablera sig på Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden efter invandring. Men även bland personer som har bott i Sverige under en längre tid kvarstår skillnader i andelen som andelen som arbetar.

Stora skillnader mellan inrikes och utrikes födda i Sverige

Sverige är ett av de EU:EU-länder där skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda är störst. Samtidigt är sysselsättningsgraden bland utrikes födda i Sverige inte särskilt låg jämfört med andra EU-länder.

Det stora sysselsättningsgapet förklaras istället till stor del av att Sverige har en hög sysselsättningsgrad bland inrikes födda. Skillnaden mellan grupperna blir därmed större än i många andra länder.

Utbildning har stor betydelse för sysselsättningen

Utbildningsnivån har stor betydelse för möjligheten att få arbete. Generellt är sysselsättningsgraden högre bland personer med längre Utbildning:utbildning. Även invandringens sammansättning påverkar sysselsättningen. Länder med en stor andel Arbetskraftsinvandring:arbetskraftsinvandring har ofta en hög sysselsättningsgrad bland utrikes födda, eftersom många redan har ett arbete när de invandrar.

Hur väl de utrikes föddas Utbildning:utbildning och Kompetens:kompetens matchar arbetsmarknadens behov spelar också roll. I Sverige finns relativt få jobb med låga utbildningskrav, vilket gör det särskilt svårt för personer som saknar gymnasieutbildning att etablera sig på Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden.