Sysselsättningsgrad efter ursprung - internationellt

Senast uppdaterad: 2025-05-27

Sverige har en relativt stor skillnad i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda. Det är däremot inte unikt för Sverige. Liknande utmaningar finns även i andra europeiska länder, bland annat i Finland, Tyskland och Nederländerna.

I Sverige är sysselsättningsgraden lägre bland utrikes- än inrikes födda. Det beror delvis på att det tar tid att etablera sig på Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden, men även för personer som har bott i Sverige under en längre tid kvarstår skillnader i andelen som jobbar .

Sverige är bland de länder inom EU:EU som uppvisar störst skillnad i sysselsättningsgraden mellan inrikes och utrikes födda. Om man endast ser till sysselsättningen bland utrikes födda sticker Sverige däremot inte ut negativt jämfört med övriga EU:EU-länder. Det relativt stora sysselsättningsgapet i Sverige kan istället förklaras av att vi har en hög sysselsättningsgrad bland inrikes födda jämfört med andra länder.

Utbildningsnivå är en viktig faktor för sysselsättningsgraden. Ju högre Utbildning:utbildning desto lättare är det att etablera sig på Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden. Länder med en hög grad av Arbetskraftsinvandring:arbetskraftsinvandring uppvisar därför ofta en hög sysselsättningsgrad bland utrikes födda. I vissa länder har utrikes födda också lättare att ta sig in på Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden än i andra. Det beror på hur väl deras Kompetens:kompetens stämmer överens med de jobb som finns tillgängliga på Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden. I Sverige finns det exempelvis relativt få jobb som inte kräver någon Utbildning:utbildning eller endast grundläggande sådan. För personer som saknar gymnasieexamen är det därför svårare att ta sig in på arbetsmarknad.