Utbildningsnivå - inrikes och utrikes födda
Senast uppdaterad: 2025-08-14
Utbildningsnivåerna skiljer sig mellan inrikes och utrikes födda. Bland utrikes födda personer i åldern 16–64 år saknar 7,5 procent grundskolekompetens, medan motsvarande andel bland inrikes födda är cirka 0,2 procent. Däremot är andelen med eftergymnasial Utbildning:utbildning snarlik mellan grupperna, även om den är något högre bland inrikes födda.
Bland utrikes födda finns både personer som nyligen kommit till Sverige och personer som bott här sedan barndomen. Skälen till invandring varierar och kan handla om arbete, studier, familjeanknytning eller flykt från krig och förföljelse. Utbildningsnivån inom gruppen är ojämnt fördelad – andelen med eftergymnasial Utbildning:utbildning är ungefär lika stor som bland inrikes födda, samtidigt som det är vanligare med mycket låg Utbildning:utbildning. Skillnaderna i utbildningsbakgrund gör att utrikes födda inte är en enhetlig grupp, vilket kan ses i sysselsättnings- och arbetslöshetsstatistiken. Personer med låg Utbildning:utbildning har svårare att etablera sig på Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden än de med högre Utbildning:utbildning, delvis eftersom det finns få enkla jobb i Sverige som inte kräver längre Utbildning:utbildning.
Utbildningsnivån skiljer sig också mellan olika invandringskategorier. Arbetskraftsinvandrare har ofta längre Utbildning:utbildning, medan flyktinginvandrare ofta har kortare Utbildning:utbildning. Yngre personer har i många länder längre Utbildning:utbildning än äldre, vilket innebär att åldersfördelningen bland dem som invandrar påverkar den genomsnittliga utbildningsnivån. Även sammansättningen av födelseländer spelar roll – om fler kommer från länder med låg utbildningsnivå sjunker genomsnittet i hela gruppen.
