Skattekvot - internationellt

Senast uppdaterad: 2026-02-26

Sveriges Skattekvot:skattekvot har minskat sedan toppen kring 2000, men ligger fortfarande klart över genomsnittet i OECD:OECD. År 2024 var den svenska skattekvoten drygt sju procentenheter högre än OECD snittet och 16 procentenheter högre än i exempelvis USA.

År 2024 hade Sverige den åttonde högsta skattekvoten bland OECD:OECD länderna. Före finanskrisen och eurokrisen tillhörde Sverige de länder som låg allra högst. Sedan dess har flera länder passerat Sverige i rankingen, delvis som en följd av skattehöjningar och åtstramningar för att stärka de offentliga finanserna efter krisåren.

Mellan 2008 och 2024 ökade skattekvoten mest i Grekland, Slovakien och Luxemburg. Under samma period minskade den mest i Irland, Ungern och Sverige. Skillnaderna visar att utvecklingen har sett olika ut inom OECD:OECD, både vad gäller skattepolitik och ekonomisk Tillväxt:tillväxt.

Samtidigt ligger Sverige fortsatt högt i ett internationellt perspektiv. År 2024 uppgick skattekvoten i Sverige till 41,4 procent av BNP:BNP. OECD:OECD genomsnittet var 34,1 procent, vilket innebär att den svenska nivån var 7,4 procentenheter högre. I USA var skattekvoten 25,6 procent, nästan 16 procentenheter lägre än i Sverige.

Skattekvoten mäter de totala skatteintäkterna som andel av BNP:BNP. Den påverkas både av hur stora skatteintäkterna är och av hur snabbt ekonomin växer. En stigande BNP kan därför medföra att skattekvoten sjunker, även om skatteintäkterna i kronor är oförändrade. Ett skatteuttag på 400 miljarder kronor och en BNP på 1 000 miljarder kronor motsvarar till exempel en Skattekvot:skattekvot på 40 procent.