Artikel
Vem betalar vad i skatt?
Publicerad 2026-04-09 av Jacob Öljemark
Olika inkomstgrupper bidrar i olika utsträckning till de slutgiltiga skatteintäkterna. Personer med inkomster över 800 000 kronor per år står för 26,1 procent av intäkterna, trots att de endast utgör ungefär fem procent av skattebetalarna. En viktig förklaring är att Sverige har ett progressivt skattesystem. Det finns också skillnader mellan könen och åldersgrupper. Män står för drygt 60 procent av de slutgiltiga skatteintäkterna, och personer i åldern 50 till 59 år betalar också en större andel.
Skatt tas ut på flera typer av inkomster. Den vanligaste är Kommunal inkomstskatt:kommunal inkomstskatt på förvärvsinkomster, vilket för de flesta innebär skatt på Lön:lön. För personer med inkomster över brytpunkten för statlig inkomstskatt tillkommer en statlig skatt på 20 procent på den del av inkomsten som överstiger gränsen. Utöver förvärvsinkomster beskattas även kapitalinkomster samt vissa fastighetsrelaterade inkomster.
Den slutliga skatten avser den skatt som återstår efter att skattereduktioner har dragits av. Bland de största skattereduktionerna finns grundavdraget och Jobbskatteavdraget:jobbskatteavdraget, som främst tillfaller personer med medelinkomster. Den största andelen av skattereduktionerna går till personer med årsinkomster mellan 200 000 och 399 000 kronor. Det beror på att många i denna grupp både arbetar och har inkomster som gör att de kan utnyttja avdragen fullt ut. Den minsta andelen av de totala skattereduktionerna går till personer med de högsta inkomsterna.
Progressiva skatter koncentrerar skatteinbetalningar till högre inkomster
Personer med inkomster över 800 000 kronor per år står för 26,1 procent av de slutliga skatteintäkterna, samtidigt som de endast utgör ungefär fem procent av skattebetalarna. Personer med inkomster under 199 000 kronor per år betalar 12,7 procent av skatteintäkterna, men utgör drygt 40 procent av skattebetalarna. En viktig förklaring är att Sverige har ett progressivt skattesystem, vilket innebär skattesatsen ökar i takt med att inkomsten blir högre. Det bidrar till att skatteintäkterna koncentreras till högre inkomster. Marginalskatten:Marginalskatten visar hur stor del av en extra intjänad krona som betalas i skatt. Vid högre inkomster är denna andel större, vilket gör att personer med höga inkomster betalar en större del av de totala skatterna.
Skillnad i skatteintäkter mellan män och kvinnor
De slutliga skatteintäkterna varierar både mellan könen och mellan olika åldersgrupper. Skillnaderna mellan män och kvinnor hänger bland annat samman med inkomstnivåer, som delvis påverkas av vilka sektorer de arbetar inom, till exempel offentlig respektive privat sektor. Åldersgrupperna speglar istället olika skeden i livet där inkomstnivåerna varierar.
Män står för drygt 60 procent av de slutliga skatteintäkterna medan kvinnor står för cirka 40 procent. Skillnaden är särskilt tydlig i den statliga inkomstskatten, eftersom nästan dubbelt så många män som kvinnor har inkomster över brytpunkten. I den kommunala beskattningen är skillnaden mindre. I de lägsta inkomstintervallen, från 0 till 399 000 kronor, står kvinnor för en större andel av skatteintäkterna, vilket delvis förklaras av att fler kvinnor än män återfinns i dessa inkomstgrupper.
Män får också en större del av skattereduktionerna. Det speglar främst att män i genomsnitt har högre beskattningsbara inkomster, vilket innebär att avdragen blir större i kronor.
Personer i åldern 50 till 59 år betalar mest skatt, vilket hänger samman med att inkomsterna ofta är som högst i denna fas av arbetslivet. Efter 69 års ålder minskar både inkomsterna och antalet personer i de högre inkomstgrupperna.
