Skattekvoten per skatt

Senast uppdaterad: 2026-06-15

Fram till början av 1990-talet steg skattekvoten kraftigt i Sverige. Den viktigaste förklaringen var höjningar av arbetsgivaravgifterna. Under 2000-talet har skattekvoten i stället minskat något, främst till följd av sänkningar av inkomstskatten.

Att skattekvoten steg kraftigt fram till början av 1990-talet berodde framför allt på höjningar av arbetsgivaravgifterna. Arbetsgivaravgiften räknas som en indirekt Skatt på arbete:skatt på arbete. I diagrammet framgår ökningen tydligt, särskilt under 1970-talet då avgifterna höjdes kraftigt.

Vid sidan av arbetsgivaravgifterna är mervärdesskatten, momsen, den skatt som ökat mest under de senaste 50 åren. Momsen är också den skatt som uppvisar den mest kontinuerliga ökningen i förhållande till BNP:BNP under perioden. Den infördes 1969 och ersatte då den allmänna varuskatten, den så kallade omsen.

Både Moms:moms och arbetsgivaravgifter är Indirekta skatter:indirekta skatter som ofta är mindre synliga för den enskilde skattebetalaren. Arbetsgivaravgiften redovisas normalt inte på lönebeskedet och momsen är inbakad i de priser som konsumenterna möter. Att en stor del av ökningen av skattetrycket skedde genom sådana skatter kan ha bidragit till att förändringen blev mindre tydlig för många medborgare.

I början av 1990-talet avstannade uppgången i skattekvoten. Under 2000-talets första decennium minskade den i stället något. Den främsta förklaringen var sänkningar av inkomstskatten, som är en direkt Skatt på arbete:skatt på arbete. Mellan 2000 och 2006 skedde skattesänkningar genom att den allmänna pensionsavgiften successivt reducerades. År 2007 infördes Jobbskatteavdraget:jobbskatteavdraget, vilket innebar en betydande sänkning av inkomstskatten. Avdraget har därefter förstärkts i flera steg. Även det höjda grundavdraget för äldre har bidragit till utvecklingen.

Fördelningen av skatterna i diagrammet bygger på olika källor. För perioden fram till år 2000 används OECD:OECD:s statistik. För senare år används underlag från Statskontoret. Eftersom skatterna klassificeras något olika i de båda källorna bör jämförelser mellan perioderna göras med viss försiktighet. Mer information om den svenska skattestrukturen finns i Skatteintäkter per skatt.