BNP per capita

Senast uppdaterad: 2026-02-27

BNP:BNP Per capita:per capita beräknas genom att dividera bruttonationalprodukten (BNP) med antalet invånare i landet. Detta mått visar hur mycket ett land producerar i förhållande till befolkningsutvecklingen. Under 2025 ökade BNP per capita med 1,6 procent jämfört med året innan.

BNP per capita tar hänsyn till befolkningsutvecklingen

BNP:BNP Per capita:per capita beräknas genom att bruttonationalprodukten (BNP) divideras med antalet invånare i landet. Det gör det möjligt att jämföra välståndet mellan länder, eftersom både befolkningsstorlek och befolkningstillväxt skiljer sig åt. Samtidigt gör måttet det möjligt att analysera utvecklingen över tid inom ett enskilt land.

Under de senaste åren har Sverige till exempel haft en period av relativt hög befolkningstillväxt. Mellan 2005 och 2020 ökade befolkningen i genomsnitt med cirka 0,9 procent per år, jämfört med 0,2 procent mellan 1995 och 2005. Om man enbart fokuserar på den totala BNP:BNP-tillväxten under de senare åren finns därför en risk att överskatta välståndsutvecklingen, eftersom en del av tillväxten beror på att befolkningen har ökat.

Det är dock inte bara den totala befolkningsökningen som är relevant, utan även förändringar i åldersfördelningen. Om andelen personer i Arbetsför ålder:arbetsför ålder (20-64 år) ökar snabbare än övriga åldersgrupper kan det ha en positiv effekt på BNP:BNP Per capita:per capita, eftersom fler bidrar till produktionen. Under de senaste åren har dock denna åldersgrupp vuxit långsammare än övriga, vilket delvis kan förklara den svaga utvecklingen av BNP per capita.

En annan viktig faktor vid jämförelser över tid är att justera för Inflation:inflation. I diagrammet ovan är BNP:BNP Per capita:per capita uttryckt i Fasta priser:fasta priser, vilket innebär att värdena är inflationsjusterade till det senaste årets penningvärde.

BNP per capita över tid

Under 1950- och 1960-talen ökade Sveriges BNP:BNP Per capita:per capita kraftigt. Däremot präglades 1970-talet av ekonomisk oro. Världen drabbades av två oljekriser, 1973 och 1979, vilket ledde till stora problem för många västländer, däribland Sverige. De efterföljande prisökningarna förstärktes av höga löneökningar i Sverige, vilket bidrog till snabb Inflation:inflation. Dessutom höjdes arbetsgivaravgiften kraftigt, vilket ökade lönekostnaderna ytterligare. Detta ledde till att Sverige tappade i internationell Konkurrenskraft:konkurrenskraft och tillväxten blev svag under denna period.

Den svaga tillväxten kulminerade i en djup ekonomisk kris i början av 1990-talet, då Sverige upplevde tre år av fallande BNP:BNP. Krisen ledde dock till omfattande reformer. Riksbanken:Riksbanken blev självständig, skattesystemet förändrades och flera marknader öppnades för Konkurrens:konkurrens. Dessa reformer bidrog till att återuppliva Sveriges ekonomiska Tillväxt:tillväxt.

Trots detta har Sverige även senare drabbats av ekonomiska kriser och nedgångar. I början av 2000-talet föll konjunkturen kraftigt när IT-bubblan sprack. Några år senare, 2008 och 2009, minskade BNP:BNP Per capita:per capita som en följd av finanskrisen. Efter en kraftfull återhämtning kom ett bakslag på grund av den internationella skuldkrisen, främst på grund av problem i Euroområdet:euroområdet. Detta fördröjde återhämtningen, och det var först 2014 som Sverige började lämna lågkonjunkturen och BNP per capita åter började öka.

I slutet av första kvartalet 2020 drabbades Sverige och världen av coronakrisen, vilket orsakade en kraftig ekonomisk Chock:chock. BNP:BNP Per capita:per capita föll med 2,6 procent, vilket var den största nedgången sedan finanskrisen.

Historisk tillbakablick

Sverige har under lång tid varit ett relativt fattigt land. För drygt 100 år sedan uppgick BNP:BNP Per capita:per capita till omkring 42 600 kronor. Idag är BNP per capita cirka 600 000 kronor. Det innebär att vi har blivit ungefär 14 gånger rikare på 100 år.

I mitten av 1900-talet skedde ett tydligt skifte i den ekonomiska utvecklingen. Den tekniska utvecklingen började i allt högre grad driva tillväxten genom att produktiviteten ökade. Nya produktionsmetoder, innovationer och effektivare användning av resurser gjorde att ekonomin kunde växa snabbare. Detta Bidrag:bidrag till en kraftig ökning av BNP:BNP Per capita:per capita under efterkrigstiden och framåt.