Utbildningsnivå - utrikes födda

Bland utrikes födda ingår både vuxna som nyss har kommit till Sverige och personer som har bott i Sverige sedan de var barn. Skälen till invandring skiljer sig åt och kan till exempel bero på arbete, studier, att anhöriga bor i Sverige eller att de tvingats fly från sina hemländer. Att det är personer med olika bakgrund blir tydligt då man ser till utbildningsnivån i gruppen. Samtidigt som andelen med eftergymnasial utbildning ligger på ungefär samma nivå som i den inrikes födda delen av befolkningen är det även vanligare med mycket låg utbildningsnivå bland utrikes födda. Nära 10 procent av de utrikes födda 16-64 år har förgymnasial utbildning som är kortare än nio år, det vill säga saknar grundskolekompetens. Av personer födda i Sverige är denna andel cirka 0,2 procent.

Skillnaderna i utbildningsbakgrund gör det svårt att prata om utrikes födda som en samlad grupp. Personer med hög och låg utbildning står inför olika hinder på arbetsmarknaden vilket kan ses i sysselsättnings- och arbetslöshetsstatistiken. Personer med låg utbildning har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden än personer med högre utbildning. En bidragande faktor kan vara att det finns få enkla jobb på den svenska arbetsmarknaden som inte kräver längre utbildning.

Utbildningsnivån skiljer sig mellan olika invandringsgrupper. Arbetskraftsinvandrare har ofta längre utbildning medan flyktinginvandrare ofta har kortare utbildning. Diagrammet nedan visar hur utbildningsnivån fördelar sig bland personer som är inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. De som deltar i etableringsuppdraget är flyktingar eller skyddsbehövande vuxna som nyligen blivit beviljade uppehållstillstånd samt deras anhöriga. Av dessa har lite mer än hälften enbart förgymnasial utbildning.

I många länder har yngre personer längre utbildning än äldre. Ålderssammansättningen bland personer som kommer till Sverige påverkar därför den genomsnittliga utbildningsnivån bland utrikes födda. Utbildningsnivån påverkas också om de vanligaste födelseländerna förändras. Om en stor andel nyanlända kommer från länder med låg genomsnittlig utbildningsnivå kan det leda till en lägre genomsnittlig utbildningsnivå i hela gruppen. I tabellen nedan visas det genomsnittliga antalet skolår hos den vuxna befolkningen i de vanligaste födelseländerna för flyktinginvandrare. I Sverige var det genomsnittliga antalet skolår 12,5 år under 2019.