Minskade utsläpp av tungmetaller

Industrialiseringen innebar ett otroligt ekonomiskt lyft för Sverige, men många av de industriella processer som användes då utelämnade viktiga delar ur miljösynpunkt. Låg medvetenhet om risker i kombination med outvecklad produktionsteknologi gjorde att ämnen som endast var avsedda att användas i de industriella processerna kom ut i naturen.

Några av de ämnen som är mest omtalade är metaller som kvicksilver, kadmium och bly. En gemensam nämnare för dessa är att de i industriella sammanhang har många bra egenskaper som gör att de efterfrågas. Problemet är att de samtidigt har en skadlig inverkan på växter och djur. Metallerna har nämligen förmågan att upplagras i levande organismer. De har dessutom en egenskap att koncentreras i näringskedjorna, det vill säga ju högre upp i näringskedjan man kommer desto högre halter av metaller återfinns. Flera av dem har också toxiska egenskaper. Kvicksilver kan bland annat leda till skador på mag-tarmkanalen och njurarna, bly kan ge skador på nervsystemet och kadmium kan vara cancerframkallande.

Låga direkta utsläpp

Att minska spridningen av dessa metaller har haft hög prioritet i internationella sammanhang och i Sverige. Detta har resulterat i att de direkta utsläppen av metallerna idag är väldigt låga. Sedan 1960- och 1970-talen har Sverige minskat sina utsläpp av metaller med över 99 procent. Trendbrottet som skedde på 1970-talet syns tydligt i diagrammet nedan. Bakom denna utveckling ligger skärpt lagstiftning, ekonomiska styrmedel, strukturomvandlingar inom näringslivet, kundkrav samt frivilliga insatser. Det sker dock fortfarande viss spridning av metallerna i miljön. Detta beror på att de fortfarande finns i mindre mängder i befintliga produkter, som till exempel batterier och glödlampor.

Användningen av metallerna har reducerats till följd av ökad miljömedvetenhet samt ökad kunskap om metallernas inverkan. Produkter som innehöll någon av metallerna har en efter en förbjudits. Näst på tur är den traditionella glödlampan som innehåller bly, som fram till 2016 ska avvecklas. Det är dock främst i industriella processer, bensin, färgpigment, plast, kristall, blymantlad kabel, elektronik och hagelammunition som mängden bly har minskat. En stor del i den positiva miljöutvecklingen är även Sveriges tekniska utveckling. Detta har gjort att industrierna har utvecklat ny miljövänligare teknik, som till exempel bättre reningsutrustning.

Resultat av vidtagna åtgärder

De vidtagna åtgärderna för att begränsa spridning av metallerna i Sverige har fått positiva återverkningar i naturen. Halterna för bly i utomhusluften och kadmium i grundvatten har minskat. När det gäller kvicksilver är det svårt att utläsa någon tydlig trend, men halterna i matfisk är dock lägre än EU:s gränsvärde. År 2010 och framåt spås utsläppsnivån att minska ännu mer.

Trots att statistiken påvisar att de svenska utsläppen har minskat betydligt ska vi inte luta oss tillbaka. Den svenska miljön påverkas i stor utsträckning av länder i vår omgivning. Så när det gäller den svenska miljöns framtida utveckling är det även en fråga om andra länders utveckling.

Du kan läsa mer om utsläpp av tungmetaller och andra miljöfarliga ämnen i rapporten Vår miljö 1930-2030 – den oklippta versionen av Richard Almgren. Du hittar rapporten här:

Vår miljö 1930-2030 – den oklippta versionen
Vår miljö 1930-2030 (kortversion)