Svenska direktinvesteringar

Företag kan handla varor och tjänster över landsgränserna, men också starta eller köpa upp dotterbolag och filialer i ett annat land. Det senare kallas direktinvestering. De svenska företagens direktinvesteringar motsvarade tillgångar på totalt 2 600 miljarder kronor år 2010, och har ökat till totalt 3 800 miljarder kronor 2019. Under samma period har det totala värdet av direktinvesteringar från andra länders företag i Sverige ökat från 2 400 miljarder till 3 200 miljarder kronor. Nivån av svenska direktinvesteringar utomlands, och utländska direktinvesteringar i Sverige, ökar på två sätt. Dels genom att värdet av de ägda företagen utomlands ökar, och dels genom att nya investeringar sker.

Varför görs direktinvesteringar?

Det finns flera skäl till att man gör direkta investeringar över gränserna. Ett motiv kan vara att säkra tillgång till naturresurser, till exempel genom att investera i en gruva utomlands. Ett annat motiv kan vara att producera en vara på plats och sälja till den inhemska marknaden. Volvo Group har till exempel tillverkning av lastbilar i USA, för försäljning på den nordamerikanska marknaden. Det kan handla om att dra nytta av ett starkt varumärke. Ett exempel på det är IKEA som har ett gott rykte och har öppnat butiker i många olika länder. Eftersom IKEA:s möbler säljs till många olika länder, skapas stordriftsfördelar i produktionen, vilket leder till lägre priser. 

Det kan också vara så att företagen söker kostnadsfördelar i form av lägre löner. Ett exempel är bilsäkerhetsföretaget Autoliv, som flyttat den arbetskrävande tillverkningen av bilbälten till sin anläggning i Estland och tillverkningen av gasgeneratorer till anläggningar i Rumänien och Ryssland. Direkta investeringar kan också handla om företagsköp för att komma över teknologi eller nå en större marknad. Ett exempel är Ericssons köp av kanadensiska telekommunikationsföretaget Nortels portfölj av 6 000 patent och patentansökningar. Ett annat exempel är Storytels uppköp av Kitab Sawti, en ledande ljudbokstjänst i arabisk-talande länder. Genom direktinvesteringar kan företag skapa lokal närvaro, vilket är viktigt för anpassning av en vara till den lokala marknaden, för service och kringtjänster.

Exporten ökar i samband med direktinvesteringar

Det finns ett positivt samband mellan de svenska direktinvesteringarna och hur handeln utvecklas. Direktinvesteringarna har på senare tid fokuserats till europeiska länder (både de som är med och de som inte är med i EU), samt till Kina och USA. Detta är samma delar av världen som svenska företag har ökat sina exporter till. Det finns inget säkert samband mellan svenska företags direktinvesteringar utomlands och sysselsättningen i Sverige. Men generellt kan man säga att om företagen hade hindrats från att göra investeringar utomlands skulle de ha blivit mindre lönsamma, vilket tenderar att sänka sysselsättningen.

År 2019 hade svenska koncerner med dotterbolag i utlandet en omsättning på strax över 6 500 miljarder kronor. Av den omsättningen var 39 procent i Sverige och resterande 61 procent utomlands. Försäljningen i och till utlandet svarar alltså för en stor del av företagens totala omsättning. När svenska företag etablerar sig i andra länder kan det dels driva på exporten från Sverige till dessa länder, och dessutom utöver det bidra till ökad produktion och försäljning på plats.

I Asien och Sydamerika har det samlade värdet av direktinvesteringar mellan 2009 och 2019 vuxit snabbare än vad tillväxten i exporten till samma region har varit. Tillväxten av exporten under samma period till de övriga EU-länderna har å andra sidan varit större än tillväxten av direktinvesteringar till EU-länderna.

En femtedel av anställda i näringslivet jobbar i utlandsägda företag

Utländska företag gör på samma sätt direktinvesteringar i Sverige. Den största delen av de svenska direktinvesteringarna utomlands sker i EU-länderna, och det är också därifrån de flesta direktinvesteringar i Sverige kommer. När det gäller utlandsägda företags investeringar tenderar de att öka sysselsättningen i de företag som investeras i; undantaget är större tjänsteföretag där sysselsättningen hålls konstant.

Att handla med utlandet gör företag mer produktiva, och omvänt är det de mest produktiva företagen som lyckas med internationell handel. Utlandsägda företag i Sverige är, efter att ha rensat för skillnader för branschtillhörighet och företagens karaktär, 31 procent mer produktiva än svenska företag utan utlandsverksamhet. Svenska företag som har utlandsverksamhet är på samma sätt 16 procent mera produktiva än svenska företag utan utlandsverksamhet. Var tredje anställd i industrin och drygt var femte anställd i tjänstesektorn arbetar i utlandsägda företag.

Var femte anställd i det svenska näringslivet jobbar i ett utlandsägt företag. Utlandsägda företag i Sverige står dessutom för drygt 40 procent av den svenska varuexporten till andra länder. Ofta är lönerna högre i utlandsfödda företag än i svenska företag.