Tjänstehandel

Tjänster utgör ökad del av svensk ekonomi

Tjänster har med tiden kommit att stå för en allt större del av bruttonationalprodukten, BNP, i Sverige. Även internationellt ökar tjänsternas andel av ekonomin. Tjänstefiering är ett ord som ibland används för att beskriva det ökade tjänsteinnehållet i ekonomin, till exempel då företag som säljer varor också börjar erbjuda olika tjänster. Det blir också vanligare att företag köper in fler tjänster för sin egen produktion. När en kund köper in produkter från varuproducerande företag är det idag vanligt att olika tjänster ingår i priset, så att det blir en paketlösning. Till exempel underhållning och service, eller rådgivning och utbildning av den personal som ska använda produkten, ingår som del av försäljningen.

Exporten av tjänster och varor hör ofta ihop

Både import och export av tjänster är viktig för den svenska ekonomin. De typer av tjänster som handlas över gränserna mest är transporter, ersättning för patent och andra immateriella rättigheter, tele-, data- och informationstjänster, samt övriga affärstjänster (som till exempel konsulttjänster) inom en rad områden.

Ett sätt att se på tjänstefiering är att följa den globala värdekedjan från början till slut för en produkt. Det första steget i kedjan, att med forskning och utveckling skapa en ny produkt, och sedan designa produkten, sker ofta i utvecklade länder som Sverige. Mittenstegen i kedjan utgörs av den fysiska produktionen av en vara, och det sker ofta i ett låglöneland. Slutsteget, med marknadsföring och logistik, sker i de olika länder som varan säljs i. (Det är åtminstone en förenklad bild av hur det ser ut – Kina satsar mycket på forskning och utveckling trots att det fortfarande är ett land med relativt låga löner). Det intressanta i sammanhanget är att det första steget, liksom det sista steget, handlar om tjänsteproduktion. Medan själva tillverkningen av varan handlar om industriell produktion, är tjänster viktiga för att både skapa och marknadsföra nya produkter. Export av tjänster och varor hör ofta ihop, och de länder som är mera ekonomiskt utvecklade brukar ha större fokus på tjänsteproduktion. Låglöneländerna har större fokus på själva tillverkningen.

Fyra sätt att leverera tjänster på

Hur tjänster handlas är inte lika uppenbart som för varor, eftersom vi tydligt kan se att till exempel saker som tillverkas i USA och Kina går att köpa i Sverige, och att svenska köttbullar säljs i frysboxar i andra länder livsmedelsaffärer. Men hur går tjänstehandeln till?

Man talar om fyra leveranssätt för tjänster. Det första leveranssättet är gränsöverskridande, och handlar om att tjänster säljs över gränserna med telekommunikation och post. En arkitekt i Sverige kan till exempel ta fram ritningar för en byggnad i ett annat land, skicka ritningarna och kommunicera med kunden på distans. På så sätt exporteras en tjänst, även om arkitekten själv inte åker utomlands. Det andra leveranssättet är att en tjänst konsumeras utomlands. Det främsta exemplet på det är turism. När du åker som turist till ett annat land konsumerar du olika tjänster på plats och samma gäller för när utländska turister kommer till Sverige.

Det tredje sättet att leverera tjänster är kommersiell närvaro. Ett svenskt företag kan till exempel etablera ett dotterbolag eller filial i ett annat land och marknadsföra tjänsten internationellt. Till sist kan tjänsten tillhandahållas på plats av personer som tillfälligt befinner sig utomlands. Ett svenskt företag kan till exempel skicka experter, för att ge rådgivning kring ett infrastrukturprojekt i ett annat land. Experterna som hjälper med rådgivning stannar i så fall i det andra landet och arbetar under en period innan de återvänder till Sverige. Det kan i praktiken också vara en blandning av de olika modellerna.  

Exporten av tjänster bidrar ungefär lika mycket till BNP som exporten av varor

År 1980 stod tjänsteproduktionen i Sverige, inklusive tjänsterna i den offentliga sektorn, för 62 procent av Sveriges BNP, och år 2019 hade andelen ökat till 74 procent. Samtidigt har tjänsternas andel av exporten vuxit från 15 till 33 procent. Men det är viktigt att komma ihåg att de företag som exporterar samtidigt köper olika varor och tjänster från andra företag i Sverige och från omvärlden. Det förädlingsvärde som finns i exporten kan räknas ut genom att man räknar bort värdet av insatsvaror och importerade tjänster som exportföretagen köper in. Om man räknar exportens förädlingsvärde är tjänsteinnehållet i exporten hela 50 procent. Tjänsteföretagen bidrar alltså mer till Sveriges BNP än vad traditionell statistik kan ge sken av.

Sveriges handel är beroende av EU:s inre marknad, med fri rörlighet för varor, människor och kapital. Av tjänsteexporten från Sverige går 41 procent till övriga EU, och av tjänsteimporten till Sverige kommer majoriteten på 55 procent från övriga EU. USA, Norge och Storbritannien tillhör också de länder som Sverige både säljer till och köper många tjänster från.