Handel, urbanisering och marknadsekonomis uppkomst

Arkeologin har ökat vår förståelse för handelns utveckling
Under senare tid har stora framsteg skett inom arkeologin, i takt med att forskare har lärt sig förstå de gamla språken i antika civilisationer, och studerat de många lertavlor som finns bevarade. Det visar sig att lertavlorna ofta är kopplade till handeln och till exempel är kvitton, kontrakt eller bokföring. Gamla lertavlor från Hettiterna, en antik civilisation i dagens Turkiet och Syrien, har till exempel ofta marknadspriser nedtecknade på dem, eller så beskriver de olika lagar och regler som styrde handeln. Även det skrivna materialet som finns kvar från sumererna, en tidig civilisation som fanns i Mesopotamien, handlar ofta om ekonomiskt utbyte. 

Babylon och Assyrien var tidiga marknadsbaserade ekonomier 
Sumererna var föregångarna till något senare civilisationer som Babylon och Assyrien, i vilka världens första marknadsbaserade ekonomier utvecklades. De nederländska historikerna Robartus Johannes van der Spek och Kees Mandemakers har konstaterat att “det nu verkar stå bortom allt tvivel att marknadsmekanismer var en viktig del av den babyloniska ekonomin”. Astronomerna i Babylon skrev både ned hur stjärnorna rörde sig och hur marknadspriserna för viktiga jordbruksvaror ändrades månad från månad.

Babylon och de andra tidiga städer som växte fram i civilisationens vagga i Mesopotamien, lyfts ofta fram som föregångarna till de stadskulturer som senare utvecklades runtom i världen. De växte fram i en del av världen där jordbruket gav stora överskott, men där det samtidigt fanns ett omfattande behov av att importera många andra varor och råvaror. En handelsberoende ekonomi växte fram, med ett handelsnätverk som sträckte sig runtom i Mellanöstern, och ända bort till Indien och Europa.

Tamkãrum, de tidiga entreprenörerna
Många gamla lertavlor från Babylon refererar till tamkãrum, en tidig beskrivning av vad vi idag skulle kalla företagare. Tamkãrum-entreprenörerna i antika Babylon engagerade sig i handel, tillverkningen av varor för export, investeringar i andra affärsverksamheter eller utlåning av pengar till andra handlare. Den marknad som växte fram för ungefär 4 000 år sedan i antika Babylon hade inslag av avancerade ekonomiska koncept, till exempel kommersiella partnerskap och affärsverksamheter med flera delägare. Arkeologer har även studerat lertavlor från samtida Assyrien, som fanns i norra Mesopotamien och dagens Syrien. Det visar sig att även assyrierna utvecklade en tidig marknadsbaserad ekonomi, där vissa företagare specialiserade sig på handel, medan andra specialiserade sig på att producera varor för export.

De första lagarna för att främja och reglera handeln
För omkring 3 800 år sedan utvecklades Hammurabis lagar, en känd samling lagar från Babylon. Dessa lagar skapades för att möta behovet i ett samhälle där enskilda bönder, köpmän och hantverkare ägde egendom, ingick avtal med varandra, delade ut kvitton och investerade i affärsverksamhet. Många av lagarna handlar om att reglera olika handelsrelationer, till exempel mellan affärsidkare och investerare. Individerna var ansvariga för sina handlingar på marknadsplatsen, medan staten var ansvarig för att skydda privat egendom och avtalsrätt. Dessa tidiga lagar influerade de senare lagarna som utvecklades i de grekiska och romerska civilisationerna, vilka i sin tur har haft stark påverkan på det rättssystem vi har idag i Sverige. Att uppmuntra till handel, industriell tillverkning och investeringar var också ett viktigt element i de romerska lagarna. Redan under romartiden var det till exempel möjligt att i domstol stämma någon, för att ett affärskontrakt inte hade uppfyllts.

Handeln och det skrivna språket har utvecklats i nära relation till varandra
I en genomgång av skriftspråkets historia lyfter arkeologen Denise Schmandt-Besserat fram att de äldsta formerna av skrivna artefakt, utgörs av material från lera som olika enkla symboler har avbildats i. Dessa användes för att hålla reda på handeln, till exempel kunde en kon representera ett litet mått av spannmål, medan en sfär representerade ett stort mått av spannmål. Gradvis utvecklades det skrivna språket tillsammans med handeln. Ungefär för 3 500 år sedan utvecklades alfabetet i området omkring dagens Libanon, av fenicierna. Det blev möjligt att producera avancerade kontrakt. Som resultat tog den första storskaliga handeln mellan olika länder form.

Grekerna utvecklade sitt eget alfabet som en vidareutveckling av det feniciska, etruskerna utvecklade ett alfabet med inspiration från grekerna, vilket därefter spred sig till romarna. Det alfabet som finns i Sverige och andra europeiska länder är en vidareutveckling av den latinska traditionen från romarna. Det vill säga att det alfabet som finns i Sverige i dag är i flera steg en vidareutveckling av det allra första alfabetet, som i sin tur spelade en nyckelroll för att möjliggöra storskalig handel mellan olika länder.

Det finns en nära koppling mellan utvecklingen av handel, städernas framväxt, det skrivna språket, kontrakt och rättssystemet. Mycket av det som finns i vår tid, i dagens Sverige, är i förlängningen en vidareutveckling av en tradition som började redan för 4 000 år sedan i antika civilisationer som Babylon och Assyrien.