Lönespridning efter skatt

Senast uppdaterad: 2026-06-05

Det är jämförelsevis liten skillnad mellan höga och låga löner i Sverige. Progressiva och höga skatter gör att skillnaden blir ännu mindre efter skatt. Bland chefer är exempelvis de högre lönerna omkring 150 procent högre än de lägre före skatt. Efter skatt är skillnaden omkring 90 procent.

Så mäts lönespridningen

Sverige har lägst Lönespridning:lönespridning inom OECD:OECD. Efter skatt blir skillnaden ännu mindre. Ett sätt att mäta lönespridningen är att jämföra löner på olika delar av lönefördelningen. Här visas spannet från den 10:e till den 90:e percentilen, uppdelat i intervallen P10–P40, P40–P60 och P60–P90. En Percentil:percentil innebär att alla löner rangordnas från lägst till högst. Den 10:e percentilen, P10, är den lönenivå som 10 procent har en lägre Lön:lön än, medan P90 är den nivå som 90 procent har en lägre lön än. Det innebär att 80 procent av lönerna ligger mellan P10 och P90.

Ju större avståndet är mellan 10:e och 90:e percentilen, desto större är lönespridningen. Genom att jämföra staplarna före och efter skatt går det att se hur skatten påverkar löneskillnaderna inom de olika yrkesgrupperna.

Lönespridningen skiljer sig mellan yrkesgrupper

Före skatt är lönespridningen minst bland arbetare och störst bland chefer. Bland arbetare ligger lönerna mellan cirka 28 000 och 46 000 kronor i månaden mellan P10 och P90. Det innebär att en Lön:lön vid P90 är ungefär 1,6 gånger så hög som en lön vid P10. Bland chefer är motsvarande spann cirka 42 000–106 000 kronor, vilket innebär att P90-lönen är omkring 2,5 gånger P10-lönen.

Även bland övriga tjänstemän och specialister är lönespridningen större än bland arbetare. Efter skatt minskar spridningen i samtliga grupper, men tydligast bland chefer och specialister, där de högre lönerna påverkas mest. Skillnaderna mellan yrkesgrupperna blir därför mindre efter skatt.