Punktskatter

Senast uppdaterad: 2026-06-12

Punktskatter tas ut på särskilt utvalda Varor:varor och Tjänster:tjänster. Exempel är skatt på alkohol, tobak, Energi:energi och Koldioxid:koldioxid. Förutom att bidra till Statens skatteintäkter:statens skatteintäkter används punktskatter ofta som ett styrmedel för att påverka konsumtion och produktion i en viss riktning.

I priset på de flesta Varor:varor och Tjänster:tjänster ingår flera olika skatter. Förutom mervärdesskatt (Moms:moms) omfattar dessa bland annat arbetsgivaravgifter, andra produktionsskatter och, för vissa varor och tjänster, även punktskatter.

Punktskatter tas ut på specifika Varor:varor och Tjänster:tjänster och har ofta två syften. Dels bidrar de till statens inkomster, dels används de för att påverka beteenden genom att göra vissa produkter dyrare. Alkoholskatt, tobaksskatt samt Energi:energi och koldioxidskatter är exempel på sådana skatter.

Punktskatterna utgör en betydande del av Statens skatteintäkter:statens skatteintäkter. År 2025 uppgick intäkterna från punktskatter till cirka 130 miljarder kronor. Energi:Energi och koldioxidskatterna står för den största delen av punktskatteintäkterna. Tillsammans genererade de omkring 66 miljarder kronor år 2025, vilket motsvarar knappt hälften av de totala intäkterna från punktskatter.

Bland de nyare punktskatterna finns kemikalieskatten, som infördes 2017, och flygskatten, som infördes 2018. Skatten på plastbärkassar infördes 2020 men avskaffades den 1 november 2024.

Senast uppdaterad: 2026-06-12

av Jacob Öljemark

Var informationen tillräcklig?

Läs också

Skatt

Sociala avgifter

Utöver lönen betalar arbetsgivaren sociala avgifter för sina anställda. Dessa består av lagstadgade arbetsgivaravgifter och avtalade avgifter. Sedan mitten av 1990 talet har den lagstadgade arbetsgivaravgiften legat relativt stabilt kring 31–32 procent av lönesumman, medan de totala sociala avgifterna i regel är högre för tjänstemän än för arbetare.

16/6 2026

Skattekvoten per skatt

Fram till början av 1990-talet steg skattekvoten kraftigt i Sverige. Den viktigaste förklaringen var höjningar av arbetsgivaravgifterna. Under 2000-talet har skattekvoten i stället minskat något, främst till följd av sänkningar av inkomstskatten.

15/6 2026

Skattekvot - internationellt

Sveriges skattekvot har minskat sedan början av 2000 talet, men är fortfarande hög i ett europeiskt perspektiv. År 2024 var skattekvoten knappt två procentenheter högre än genomsnittet i EU och drygt 13 procentenheter högre än i Schweiz.

15/6 2026

Skatteintäkter per skatt

Nära 60 procent av skatteintäkterna kommer från skatt på arbete, främst inkomstskatter och arbetsgivaravgifter. Drygt en fjärdedel kommer från konsumtionsskatter och cirka 15 procent från kapitalbeskattning. År 2025 uppgick de totala skatteintäkterna till 2 699 miljarder kronor.

12/6 2026

Bolagsskatt - internationellt

Internationellt sett har trenden länge gått mot sänkta bolagsskattesatser. Sverige har följt denna utveckling och bolagsskatten uppgår idag till 20,6 procent. Minst lika viktig som själva skattesatsen är samtidigt hur avdragsmöjligheterna är utformade.

11/6 2026

Bankskatt

Bankskatten, som formellt kallas riskskatt för kreditinstitut, gäller för kreditinstitut med skulder som överstiger 197 miljarder kronor år 2026. Gränsvärdet justeras årligen. För utländska kreditinstitut räknas endast skulder som är hänförliga till den svenska verksamheten.

11/6 2026

Skatt på arbete - internationellt

Skatten på arbete har sänkts i Sverige sedan början av 2000-talet. Framför allt beror det på jobbskatteavdraget som infördes 2007 och därefter förstärkts i flera steg. Även förändringar av den allmänna pensionsavgiften och sänkta arbetsgivaravgifter har bidragit till utvecklingen.

10/6 2026

Marginalskatt - internationellt

Sverige har, jämfört med andra OECD-länder, en av de högsta marginalskatterna för personer med höga inkomster. För inkomster kring eller under genomsnittslönen är skillnaden mot OECD-genomsnittet betydligt mindre.

9/6 2026

Moms - internationellt

I Sverige är momsen i normalfall 25 procent. Bland EU länderna är det bara Ungern och Finland som har högre standardmomssatser, med 27 respektive 25,5 procent. Efter finanskrisen 2009 höjdes momssatserna på flera håll i EU.

8/6 2026

Skattekvot

Uppgången i skattekvoten inleddes redan under 1930-talet. Det var däremot först under 1960-talet och under de efterföljande decennierna som Sverige utvecklades till ett högskatteland. Under början av 2000-talet sjönk skattekvoten något innan den senare ökade igen.

1/6 2026

Vem betalar vad i skatt?

Olika inkomstgrupper bidrar i olika utsträckning till de slutgiltiga skatteintäkterna. Personer med inkomster över 800 000 kronor per år står för 26,1 procent av intäkterna, trots att de endast utgör ungefär fem procent av skattebetalarna.

13/4 2026

Allt innehåll från "Skatt"