Genomsnittsskatt

Genomsnittsskatten visar hur stor andel av inkomsten som man betalar i skatt. Om årsinkomsten är 100 000 kronor och inkomstskatten 20 000 kronor, blir genomsnittsskatten 20 procent. Begreppet ska inte förväxlas med marginalskatt som visar hur mycket skatt man betalar på en inkomstökning.

Att tolka begreppet genomsnittsskatt är relativt enkelt. Om årsinkomsten är 100 000 kronor och inkomstskatten är 20 000 kronor, uppgår genomsnittsskatten till 20 procent. Genomsnittsskatten beräknas alltså på hela inkomsten och ska inte förväxlas med marginalskatt, som istället visar hur mycket skatt vi betalar på en inkomstökning.

Som framgår av diagrammet ökar genomsnittsskatten med årsinkomsten. Ju högre inkomst, desto mer betalar vi i skatt. Man säger att inkomstskatten är progressiv.

Jobbskatteavdraget och grundavdraget för äldre gör att genomsnittsskatten skiljer sig åt mellan arbetsinkomster och övriga inkomster, till exempel arbetslöshetsersättning, sjukpenning och sjuk/aktivitetsersättning. Skillnaderna är störst för årsinkomster upp till cirka 382 200 kronor eftersom jobbskatteavdraget då upphör att öka. Sedan börjar skillnaderna att minska, framför allt vid inkomster över 640 400 kronor. Detta beror på att jobbskatteavdraget då börjar att minska. Självfallet är bidragsinkomster på den nivån inte särskilt relevanta att diskutera, men det kan ändå vara värt att notera att riktigt höga arbetsinkomster till slut beskattas som om jobbskatteavdraget aldrig hade införts.

För personer som fyllt 65 år och har pension är genomsnittsskatten numera i princip identisk med yngre arbetstagare. Tidigare var genomsnittsskatten något högre för äldre eftersom pension inte ger något jobbskatteavdrag.  Med start 2009 har dock skatten för äldre sänkts vid sammanlagt åtta tillfällen genom att deras grundavdrag förstärkts. Grundavdraget är den del av inkomsten som är helt befriad från inkomstskatt.

Att genomsnittsskatten börjar öka mer efter årsinkomster på 523 300 beror på att man då börjar betala statlig inkomstskatt på ytterligare 20 procent. För äldre ligger denna brytpunkt högre upp i inkomstskalan vid 575 600 kronor. Att genomsnittsskatten för äldre ändå börjar öka snabbare vid samma punkt som för yngre arbetstagare beror på att deras grundavdrag trappas ner snabbare i detta intervall. 

Den översta linjen i diagrammet visar genomsnittsskatten som andel av hela arbetskraftskostnaden. Här är också arbetsgivaravgiften inkluderad i beräkningen. Som framgår är genomsnittsskatten då väsentligt högre för arbetstagare än för ålderspensionärer.