EU-budgeten

EU-budgeten utarbetas först av kommissionen och förslaget behandlas därefter av ministerrådet och Europaparlamentet. Den slutgiltiga versionen måste godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer. Utgifterna i de årliga EU-budgeterna begränsas också av långtidsbudgetarna. Nuvarande långtidsbudget avser perioden 2014-2020 och nästa kommer att sätta ramarna för perioden 2021-2027.

Utgifterna i EU-budgeten delas in i fem huvudgrupper. Det största av dessa benämns ”Smart tillväxt för alla” och omfattar bland annat EU:s regionalstöd och forskningsfinansiering. Syftet med regionalstödet är att minska ekonomiska skillnader mellan rika och fattiga regioner.

Utgiftsområdet ”Hållbar tillväxt” består i huvudsak av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). Andelen av EU:s budget som läggs på jordbrukspolitiken har minskat från 73 procent 1984 till 38 procent 2018. Den minskade andelen beror både på att man har reformerat jordbrukspolitiken och på att andra utgiftsområden vuxit över tid.

”Europa i världen” inbegriper bland annat stöd till EU:s grannländer i söder och öster genom det europeiska grannskapsinstrumentet (ENI).  Kostnaderna för administration utgjorde knappt 7 procent av budgeten 2018.

En mer detaljerad sammanställning av EU-budgeten hittar du här.

Sett över tid har EU:s utgifter utvecklats i ungefär samma takt som medlemsstaternas offentliga utgifter. År 2000 motsvarade EU:s utgifter omkring två procent av de dåvarande 15 medlemsländernas sammanlagda offentliga utgifter. 2017 var andelen lika hög jämfört med de då 28 medlemsländernas totala offentliga utgifter.