Bytesbalans - internationellt

Bytesbalansen visar skillnaden mellan hur mycket vi själva producerar inom landet och hur mycket vi använder. Sverige har sedan 1994 visat överskott i bytesbalansen. Periodvis har dessa överskott varit mycket stora. De har dock minskat jämfört med toppnoteringarna före finanskrisen 2008.

Bytesbalansen består av olika poster. Den största posten är import och export av varor. Skillnaden mellan dem utgörs av handelsbalansen. Därefter kommer handeln med tjänster. I tjänstehandeln ingår bland annat betalningar för transporter och turism, patent, licenser för att tillverka varor samt försäkringar över gränserna.

Slutligen ingår även transfereringar och avkastningkapital. Transfereringarna är i huvudsak bistånd medan avkastningkapital består av räntebetalningar på utländska lån eller fordringar. Räntebetalningarnas storlek påverkas av hur stor utlandsskulden är samt nivån på räntan.

Under mitten av 1990-talet sanerade Sverige statsfinanserna. Sedan dess har bytesbalansen visat överskott, bland annat som följd av minskade räntebetalningar på utlandsskulden.

USA har haft underskott i bytesbalansen sedan början av 1990-talet. Åren innan finanskrisen 2008-2009 var underskotten stora. Det finns många förklaringar till det amerikanska underskottet i bytesbalansen, till exempel ett lågt offentligt sparande, ett lågt sparande i hushållssektorn och mycket utländskt kapital som har investerats i USA.

Om man har ett underskott i bytesbalansen använder landet mer resurser än det producerar. Det betyder att underskott leder till en ökad utlandsskuld. Om underskotten blir långvariga uppstår därför normalt sett problem som förr eller senare måste korrigeras genom att underskotten vänds till överskott.