Artikel
Återhämtningen i Sveriges ekonomi
Publicerad 2026-09-03 av Alva Ohlsson
Efter en utdragen Lågkonjunktur:lågkonjunktur, präglad av hög Inflation:inflation, stigande räntor och svag ekonomisk Tillväxt:tillväxt, har återhämtningen i svensk ekonomi kommit en bra bit på väg. BNP:BNP-tillväxten har tagit fart och hushållens Köpkraft:köpkraft har stärkts. Det som fortfarande släpar efter är Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden, som ofta reagerar senare än andra delar av ekonomin när konjunkturen vänder.
BNP-tillväxten har tagit fart
Svensk ekonomi har stärkts under första halvåret 2026. Under andra kvartalet ökade BNP:BNP med 3,8 procent jämfört med samma kvartal året innan, där hushållens konsumtion bidrog med 1,4 procentenheter till tillväxten. Tillväxten är också högre än i flera av Europas största ekonomier och i USA.
För helåret 2026 bedömer flera prognosmakare att BNP:BNP växer med drygt två procent, jämfört med 1,4 procent under 2025. Återhämtningen har därmed kommit en bra bit på väg, även om Sverige fortfarande befinner sig i en Lågkonjunktur:lågkonjunktur. Lågkonjunkturen bedöms ebba ut under 2027.
Hushållens köpkraft har stärkts
Den höga inflationen 2022 och 2023 innebar att priserna steg snabbare än lönerna, vilket minskade hushållens Köpkraft:köpkraft. Nedgången var ovanligt stor och bröt en lång period av stigande reallöner i Sverige.
Sedan 2024 har utvecklingen vänt. Inflationen i Sverige har fallit tillbaka och har under de senaste månaderna varit lägst bland EU:EU-länderna. Tillsammans med en starkare ekonomisk utveckling har det förbättrat förutsättningarna för stigande reallöner. Även om reallönerna fortfarande ligger under nivån före inflationskrisen pekar utvecklingen uppåt. I juni 2026 ökade reallönerna med 3,7 procent jämfört med samma månad året innan.
Hushållens syn på ekonomin närmar sig normalläge
Inflationskrisen gjorde ett tydligt avtryck i hushållens syn på den egna ekonomin. I takt med att inflationen har fallit och köpkraften stärkts har också hushållens optimism ökat.
Samtidigt finns tydliga skillnader mellan olika inkomstgrupper. Hushåll med högre inkomster är betydligt mer optimistiska än hushåll med lägre inkomster. En möjlig förklaring är att arbetslösheten fortfarande är hög, inte minst bland unga. Stigande reallöner stärker ekonomin för dem som har arbete, medan hushåll som drabbats av Arbetslöshet:arbetslöshet inte ser samma förbättring.
Sysselsättningsgraden i Sverige är samtidigt hög, vilket innebär att många hushåll har fått ta del av reallöneuppgången. Tillsammans med lägre räntekostnader och stigande disponibla inkomster, bland annat till följd av skattesänkningar och andra finanspolitiska åtgärder, har det stärkt hushållens konsumtionsutrymme. Hushållens konsumtion har därmed blivit en viktig del av återhämtningen i svensk ekonomi.
Arbetsmarknaden släpar efter
Trots att Efterfrågan:efterfrågan i ekonomin har stärkts syns ännu inte en lika tydlig återhämtning på Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden. Det är ett normalt konjunkturmönster. Företagen vill ofta se att den ökade efterfrågan håller i sig innan de börjar anställa fler, vilket gör att arbetsmarknaden brukar reagera med viss eftersläpning.
Arbetsmarknaden skiljer sig från tidigare lågkonjunkturer
Samtidigt finns det flera skillnader mellan utvecklingen på dagens arbetsmarknad och tidigare konjunkturnedgångar. Trots att arbetslösheten har ökat har sysselsättningsgraden hållits uppe. Även vilka grupper som har drabbats av den stigande arbetslösheten skiljer sig från tidigare lågkonjunkturer.
Under den senaste lågkonjunkturen har ökningen av antalet inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen framför allt skett bland inrikes födda. Gruppen står för omkring 140 procent av den samlade uppgången. Att andelen överstiger 100 procent beror på att antalet inskrivna arbetslösa bland personer födda utanför Europa samtidigt har minskat. Under både pandemin och finanskrisen ökade däremot arbetslösheten i samtliga grupper.
Även sett till utbildningsnivå skiljer sig utvecklingen från tidigare nedgångar. Ökningen av antalet inskrivna arbetslösa har framför allt skett bland personer med eftergymnasial Utbildning:utbildning. De står för mer än hela nettouppgången, samtidigt som antalet arbetslösa med enbart förgymnasial utbildning har minskat.
Sammantaget visar utvecklingen att den höga arbetslösheten idag inte enbart är koncentrerad till grupper som traditionellt haft en svagare ställning på Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden.
Företagens planer visar vart ekonomin är på väg
I Konjunkturinstitutets barometerindikator får företagen bland annat svara på hur de planerar att förändra antalet anställda och sina priser under de kommande tre månaderna. I den senaste undersökningen uppgav en majoritet av företagen att de planerar att öka antalet anställda. Samtidigt räknar fler Företag:företag med att höja sina priser än att sänka dem.
