Bostadsbrist per kommun

Under 2020 uppgav 212 kommuner att de hade brist på bostäder. Det är 43 kommuner färre jämfört med 2017. Endast åtta kommuner anser att de har ett överskott på bostäder. Övriga 66 anser att bostadsmarknaden är i balans och fyra kommuner saknar data.

Bostadsbristen ovan mäts i Boverkets bostadsmarknadsenkät där kommunerna tar ställning till bostadssituationen i kommunen. Sedan 2013 har antalet kommuner som upplever ett underskott på bostäder ökat från 126 till 212. Samtidigt har antalet som upplever balans på bostadsmarknaden minskat från 123 till 66. Detta ger en fingervisning om den bostadsbrist som växt fram under de senaste åren.

Boverkets enkät mäter kommunernas bedömning av läget på bostadsmarknaden. Detta är inte ett entydigt mått på bostadsbrist och säger heller inget om hur allvarlig bristen är i en viss kommun. För att avgöra hur allvarlig bostadsbristen är i en viss region gör man klokt i att även studera andra variabler såsom prisutvecklingen i regionen och kötider till hyresrätter.

En webbläsare som stöder JavaScript och SVG krävs för att se det här diagrammet.

Brist på bostäder uppstår eftersom marknaden hindras från att nå sitt jämviktsläge, eller att det tar tid att nå dit. På kort sikt kan detta bero på chocker. Utbudet av lägenheter kan vara för lågt om befolkningen växer snabbt eftersom utbudet är trögrörligt, det tar tid att bygga nytt. Ta exempelvis en studentstad där ovanligt stora ålderskullar gör att det tillfälligt blir en hög tillströmning av nya studenter. På kort sikt uppstår bostadsbrist, men på längre sikt kommer det antingen att byggas fler bostäder eller kommer ålderskullarna att bli mindre, så att det ursprungliga utbudet räcker.

På längre sikt uppstår bostadsbrist snarare på grund av strukturella faktorer. Här förklarar Klas Eklund varför hyresregleringen gör att det byggs för få hyresrätter.

 

Denna övergripande statistik för bostadsbristen kan till viss del liknas vid statistiken över arbetslösheten. Vi vet att arbetslösheten idag är särskilt hög i vissa grupper, exempelvis för personer som saknar gymnasieutbildning. På samma sätt är bostadsbristen särskilt problematiskt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv för vissa grupper, som unga, studenter, funktionsnedsatta och nyanlända.