Produktivitet – internationellt

Avancerade ekonomier har hög produktivitet där varje insatt arbetstimme skapar stora värden. Den svenska ekonomin uppvisar totalt sett en högre produktivitet än EU-genomsnittet, och ligger strax över länder som exempelvis Nederländerna och Tyskland. 

Produktivitet, eller arbetsproduktivitet om man ska vara noga, beskriver hur mycket varje anställd producerar i genomsnitt. Man kan mäta produktivitet i enskilda branscher och sektorer, eller titta på hela ekonomin. När man ser till hela ekonomin beräknas produktiviteten vanligtvis genom att BNP divideras med antal arbetade timmar. Att man oftast dividerar med timmar istället för antal sysselsatta, beror på att en sådan beräkning tar bättre hänsyn till hur vanligt det är med deltidsarbete.

En hög produktivitet är en tydlig indikation på att ekonomin är avancerad. I sådana länder skapar produktionen stora värden i förhållande till varje insatt arbetstimme. På motsvarande sätt uppvisar lite mindre utvecklade ekonomier, med enklare och mer arbetskraftsintensiv produktion, lägre produktivitetsnivåer.

I diagrammet ovan redovisas en internationell jämförelse över olika länders produktivitet. Av siffrorna framgår att den svenska produktiviteten, totalt sett, är högre än EU-genomsnittet, men lägre än länder som Norge och Danmark. Siffrorna bör dock inte tolkas som att svenska arbetstagare nödvändigtvis är mindre produktiva än exempelvis danska arbetstagare, givet att de jobbar med samma saker. Produktiviteten för en hel ekonomi är nämligen starkt beroende av vilken slags produktion länderna ägnar sig åt.

När länder utvecklas sker en strukturomvandling där lågproduktiv produktion successivt ersätts av mer högproduktiv verksamhet. Detta är själva grunden för ett ökat välståndsskapande och en högre levnadsstandard. Hur snabbt denna process rör sig beror på en mängd olika faktorer, till exempel arbetskraftens utbildningsnivå, företagsklimatet, arbetsmarknadens funktionssätt, investeringar i forskning och utveckling och så vidare. Ytterligare en faktor som kan få stor betydelse är förekomsten av olika naturtillgångar. Till exempel ska Norges höga produktivitet läsas mot bakgrund av den mycket inkomstbringande och produktiva oljeindustrin.