Artikel
Sveriges välstånd halkar efter
Publicerad 2026-05-11 av Alva Ohlsson
Sverige ligger på 13:e plats i Välståndsligan, som rankar OECD:OECD:s 38 medlemsländer efter ekonomiskt Välstånd:välstånd. På 1970-talet låg Sverige på fjärde plats och tillhörde då ett av OECD:s rikaste länder. Sedan dess har Sverige tappat placeringar i rankingen.
Välståndsligan jämför levnadsstandard
Välståndsligan rankar OECD:OECD:s medlemsländer utifrån högst köpkraftsjusterad BNP:BNP Per capita:per capita. Måttet visar ländernas produktion per invånare och tar hänsyn till skillnader i prisnivåer mellan länderna. Det ger därmed en ungefärlig bild av den ekonomiska levnadsstandarden i respektive land.
OECD:OECD är en internationell organisation som främst består av ekonomiskt utvecklade länder, däribland USA, Tyskland, Japan och Kanada. Eftersom medlemsländerna liknar varandra både ekonomiskt och när det gäller tillförlitlig statistik är det relevant att jämföra ekonomiskt Välstånd:välstånd mellan dem.
Under 1970-talet var Sverige världens fjärde rikaste land sett till BNP:BNP Per capita:per capita. Endast USA, Schweiz och Luxemburg hade ett högre Välstånd:välstånd. Därefter försvagades ekonomin till följd av bland annat oljekrisen, hög Inflation:inflation och försämrad Konkurrenskraft:konkurrenskraft. Det ledde till lägre Tillväxt:tillväxt och ett tydligt fall i välståndsligan, särskilt under finanskrisen under 1990-talet.
Små skillnader i tillväxttakt får stora effekter över tid
Fram till oljekrisen 1973 växte Sveriges ekonomi med i genomsnitt omkring 3,4 procent per år. Mellan 1974 och 2000 sjönk tillväxttakten till omkring 1,8 procent. Schweiz, som fortsatt ligger i toppen av välståndsligan, hade under samma period en något högre tillväxttakt än Sverige, men skillnaden var bara omkring 0,2 procentenheter per år.
Det här visar att små skillnader i Tillväxt:tillväxt får stora effekter över tid genom den så kallade Ränta:ränta-på-ränta-effekten. Ett enkelt räkneexempel illustrerar detta tydligt. Med en årlig tillväxt på 1,7 procent skulle Sveriges BNP:BNP Per capita:per capita uppgå till omkring 810 000 kronor om 30 år. Om tillväxttakten istället skulle uppgå till 2,2 procent, bara 0,5 procentenheter högre, skulle BNP per capita nå cirka 970 000 kronor. Det motsvarar en skillnad på ungefär 160 000 kronor per person. För en genomsnittlig löntagare skulle det här innebära omkring 17 300 kronor mer i månadsinkomst. Dessutom skulle det stärka de offentliga finanserna. Vid en oförändrad skattesats skulle skillnaden motsvara omkring 81 miljarder kronor i extra skatteintäkter till välfärden. Det motsvarar hela regeringens Reformutrymme:reformutrymme för 2026.
Försprånget gentemot OECD-genomsnittet minskar
När Sverige var bland de rikaste länderna i OECD:OECD var BNP:BNP Per capita:per capita drygt 38 procent högre än OECD-genomsnittet. Idag uppgår försprånget till 11,7 procent. Till exempel har sedan pandemiåret 2020 har Sveriges försprång mot genomsnittet minskat med 11 procentenheter. Det innebär att andra OECD-länder har haft en snabbare ekonomisk utveckling och successivt närmat sig Sveriges välståndsnivå, samtidigt som Sveriges ekonomi vuxit långsammare än i många jämförbara länder.
Det är i grunden positivt att fler länder blir rikare och stärker sin ekonomiska utveckling. Men när Sverige halkar efter innebär det samtidigt att de resurser som hade kunnat skapas i den svenska ekonomin blir mindre. Lägre Tillväxt:tillväxt innebär mindre utrymme för investeringar i exempelvis Infrastruktur:infrastruktur, Utbildning:utbildning, sjukvård och klimatomställning.
Vad krävs för att Sverige ska klättra tillbaka?
En högre tillväxttakt innebär att BNP:BNP ökar snabbare än året innan. Det kan ske på två sätt: antingen genom att fler resurser används i produktionen, exempelvis fler arbetade timmar, eller genom att produktiviteten ökar. På Lång sikt:lång sikt är det framför allt produktiviteten som avgör den ekonomiska tillväxten. Produktivitet:Produktivitet handlar om hur mycket Varor:varor och Tjänster:tjänster som kan produceras per arbetad timme.
2025 års ekonomipristagare Joel Mokyr, Philippe Aghion och Peter Howitt visar hur teknisk utveckling och Innovation:innovation driver produktiviteten som i sin tur varit avgörande för ihållande ekonomisk Tillväxt:tillväxt och stigande Välstånd:välstånd.
