Sysselsättningsgrad

68,1Procent
sep-17

Sysselsättningsgraden visar hur stor andel av befolkningen inom en viss åldersgrupp som är sysselsatt. Andelen påverkas av konjunkturläget och hur väl arbetsmarknaden fungerar, men också av befolkningens åldersstruktur och hur många som utbildar sig.

 

Sysselsättningsgraden visar ur stor andel av befolkningen som är sysselsatt. I internationella jämförelser används oftast åldersgruppen 15-74 år, vilket också är gruppen som visas i diagrammet här ovanför. Andelen sysselsatta varierar på kort sikt och i månadsserien ser man tydligt att sysselsättningsgraden är som högst i juli varje år. Det beror bland annat på att det under sommaren anställs fler semestervikarier. Vid jämförelser från en månad till en annan ger den säsongsrensade trenden därför en bättre överblick. Under september månad uppgick sysselsättningsgraden  till 68 procent och den utjämnade, säsongsrensade siffran var 68,1 procent. 

På årsbasis har sysselsättningsgraden legat relativt stabil på omkring 65 procent under 2000-talet, med undantag för en minskning 2009 och dåvarande finanskris. Trenden har sedan dess varit stigande och sysselsättningsgraden är under dagens rådande högkonjunktur till och med något högre än innan krisen. Under 2016 var 67 procent av befolkningen 15-74 år sysselsatt.

I miniatyrdiagrammet kan du välja att se den längre tidsserien som även visar nivån för fler åldersgrupper. Sysselsättningsgraden i åldersgruppen 15-74 år är något lägre än när man kikar på åldersgrupperna 16-64 och 20-64 år. Det beror bland annat på att sysselsättningsgraden bland äldre än 65 år och yngre än 20 år generellt sett är något lägre då fler fortfarande studerar vid gymnasiet eller går i pension. Läs mer om detta här.

För gruppen 16-64 år ökade sysselsättningsgraden under 70-talet i och med att allt fler kvinnor började arbeta. Sysselsättningsgraden fortsatte att stiga stadigt fram till år 1990 och den hittills högsta nivån, för att sedan drastiskt falla från drygt 83 procent till knappt 72 procent på endast fyra år. En förklaring till fallet är att konjunkturnedgången under 90-talskrisen ledde till högre arbetslöshet, men också att andelen som valde att utbilda sig ökade. Mellan år 1990 och 2000 ökade andelen som studerade från 6,4 procent av befolkningen 16-64 år till 9,5 procent. Andelen har minskat under 2000-talet och låg år 2016 på 7,2 procent.

Eftersom många går i gymnasiet fram till 19-års ålder, och då inte är aktiva på arbetsmarknaden i lika hög grad som andra grupper, kan det vara mer relevant att se till sysselsättningsgraden i den något äldre delen av befolkningen. I miniatyrdiagrammet kan man följa hur sysselsättningsgraden har utvecklats för åldersgruppen 20-64 år. Även för denna grupp minskade sysselsättningsgraden i början av 90-talet. I dag ligger nivån på åter på omkring 80 procent, vilket är det samma som under mitten av 70-talet.