Sysselsättningsgrad

67,9Procent
aug-20

I augusti var 67,9 procent av befolkningen 15-74 år sysselsatta. Det är omkring en procentenhet lägre jämfört med samma månad föregående år. Nedgången till följd av coronakrisen skulle antagligen varit ännu större om inte systemet för korttidspermittering hade införts.

Sysselsättningsgraden visar hur stor andel av befolkningen som är sysselsatt. I internationella jämförelser används oftast åldersgruppen 15-74 år, vilket också är gruppen som visas i diagrammet här ovanför. I augusti uppgick sysselsättningsgraden till 67,9 procent. Det nära en procentenhet lägre jämfört med samma månad föregående år. Coronakrisens effekter på sysselsättningstalen mildras dock av att anställda som permitterats helt eller delvis sänkt sin arbetstid via systemet för korttidspermittering fortfarande räknas som sysselsatta i statistiken.  

På årsbasis har sysselsättningsgraden legat relativt stabil på omkring 65 procent under 2000-talet, med undantag för en tydlig minskning i samband med finanskrisen 2009. När konjunkturen åter vände uppåt började sysselsättningsgraden att öka gradvis igen. Under 2019 var 68,3 procent av befolkningen 15-74 år sysselsatt.

Andelen sysselsatta varierar i normalt på kort sikt och i månadsserien ser man tydligt att sysselsättningsgraden är som högst i juli varje år. Det beror bland annat på att det under sommaren anställs fler semestervikarier. Vid jämförelser från en månad till en annan ger den säsongsrensade trenden därför en bättre överblick.

I miniatyrdiagrammet kan du välja att se den längre tidsserien som även visar nivån för fler åldersgrupper. Som tydligt framgår är sysselsättningsgraden i åldersgruppen 15-74 år lägre än i åldersgrupperna 16-64 och 20-64 år. Det beror på att åldersgruppen 15-74 år innehåller fler pensionärer och fler studerande. Läs mer om detta här.

För gruppen 16-64 år ökade sysselsättningsgraden under 70-talet i och med att allt fler kvinnor började arbeta. Sysselsättningsgraden fortsatte att stiga stadigt fram till år 1990 och den hittills högsta nivån, för att sedan drastiskt falla från drygt 83 procent till knappt 72 procent på endast fyra år. En förklaring till fallet är att konjunkturnedgången under 90-talskrisen ledde till högre arbetslöshet, men också att andelen som valde att utbilda sig ökade.