Sysselsättningsgrad - internationellt

Sverige har en hög sysselsättningsgrad jämfört med många andra länder. I åldersgruppen 20-64 år har Sverige tredje högst sysselsättningsgrad i EU. Sett till andra länder i Europa ligger Island och Nederländerna högt.

Sysselsättningsgrad, eller sysselsättningsandel som det också kallas, visar hur stor andel av befolkningen i en viss åldersgrupp, vanligtvis 15-74 år, som är sysselsatt. Sysselsättningsgraden i Sverige är hög jämfört med andra länder. Under 2022 var genomsnittet i EU en sysselsättningsgrad på cirka 61 procent, vilket är drygt 8 procentenheter lägre än i Sverige. Studerar man istället åldersgruppen 20-64 år har Sverige EU:s tredje högsta sysselsättningsgrad.

Genom att klicka på de mindre diagrammen kan du se hur sysselsättningsgraden har utvecklats över tid i olika europeiska länder. I de flesta länder sjönk sysselsättningsgraden under 2009 som en konsekvens av finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen. Sysselsättningsgraden minskade även drastiskt för många länder till följd av Coronakrisens effekter på arbetsmarknaden. Efter krisen har det skett en uppgång i samtliga EU länder. Från år 2021 till 2022, mellan åldrarna 15-74 ökade Sveriges sysselsättningsgrad med cirka 2 procentenheter. Island och Grekland ökade mest med nästan 3 procentenheter. Du kan även följa utvecklingen för Sverige månadsvis här.

Förutom konjunkturläget kan sysselsättningsgraden påverkas av befolkningens åldersfördelning, hur många som deltar i gymnasial eller eftergymnasial utbildning, hur väl arbetsmarknaden fungerar och hur olika arbetsmarknadspolitiska program är utformade. De som deltar i arbetsmarknadspolitiska program räknas som sysselsatta om de får lön från arbetsgivaren. Om ersättning betalas ut direkt från staten till person räknas hen dock inte som sysselsatt.