Senast uppdaterad: 2020-05-07
av Isabelle Galte Schermer
Publicerad: 2020-05-07
Sysselsättningsgrad, eller sysselsättningsandel som det också kallas, visar hur stor andel av befolkningen i en viss åldersgrupp, vanligtvis 15-74 år, som är sysselsatt. Sysselsättningsgraden i Sverige är hög jämfört med andra länder. Under 2019 var genomsnittet i EU en sysselsättningsgrad på 60 procent, vilket är drygt 7 procentenheter lägre än i Sverige. Studerar man istället åldersgruppen 20-64 år har Sverige EU:s högsta sysselsättningsgrad.
Genom att klicka på de mindre diagrammen kan du se hur sysselsättningsgraden har utvecklats över tid i olika europeiska länder. I de flesta länder sjönk sysselsättningsgraden under 2009 som en konsekvens av finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen. Coronakrisens effekter på arbetsmarknaden syns ännu inte i dessa siffror eftersom sysselsättningsgraden här redovisas per år. Du kan dock följa utvecklingen för Sverige månadsvis här.
Förutom konjunkturläget kan sysselsättningsgraden påverkas av befolkningens åldersfördelning, hur många som deltar i gymnasial eller eftergymnasial utbildning, hur väl arbetsmarknaden fungerar och hur olika arbetsmarknadspolitiska program är utformade. I Sverige räknas till exempel en del av dem som deltar i arbetsmarknadspolitiska program som sysselsatta vilket inte är fallet i alla länder.
Senast uppdaterad: 2020-05-07
av Isabelle Galte Schermer
Publicerad: 2020-05-07